Kundvagnen


 
För att handikapprörelsen
ska nå politisk framgång måste det finnas en kollektiv identitet. Det är en process som aktualiserar också andra in­tressen och maktordningar än de som har med ­kroppars funktionalitet att göra. Den här boken handlar om identitet och rättvisekrav i handikapprörelsen. Hur konstrueras en gemensamma identitet när olika krav ska formuleras? Och vilka erfaren­heter kan ge legitimitet åt organisationens representanter? >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Jämställdhetens pris
Vi svenskar har rykte om oss att vara världens mest jämställda folk. Men hur står det egentligen till i jämställdhetens Sverige? Vad är det som händer när jämställdheten ska förverkligas? >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Tony Huzzard - Labouring to learn
Pris: 229,00 kr (216,04 kr)
Artikelnr: 156, isbn 978-91-89140-13-4
 Köp

Labouring to learnLabouring to learn.
Union Renewal in Swedish Manufactoring

Tony Huzzard
isbn 978-91-89140-13-4, 408 sidor

How do trade unions learn? In the first empirical study of learning in unions, Tony Huzzard furthers our knowledge of union renewal in a comparative study of learning in the two main Swedish manufacturing unions, Metall and SIF. A new framework of organisational learning is developed that highlights the significance of narratives and how these link learning processes between various organisational levels.

The study analyses learning at both the national level and the workplace and constructs a typology of learning processes. It also shows how learning in a homogenous blue-collar union contrasts with that of its more heterogeneous white-collar counterpart. In an era when knowledge is increasingly seen as a crucial factor of production, trade unions are beginning to take on new roles that require a capacity to learn.

The author argues for the concept of a ëlearning democracyí as a set of managerial principles and organisational characteristics better suited to support learning than the more traditional union model of representative democracy.

* * *

Tony Huzzard tilldelades [tillsammans med Niclas Hellman] "Civilekonomernas Ekonomipris för bästa doktorsavhandling i företagsekonomi 2001" för boken Labouring to learn.

* * *

Fackföreningar är beroende av att behålla sina medlemmars förtroende och samtidigt kunna anpassa sig till nya produktionsformer. I en tid då kunskap ses som en allt viktigare produktionsfaktor blir även organisationers förmåga till lärande och förändring avgörande för deras framgång och överlevnad.

Labouring to learn är den första empiriska studien av fackföreningen som "lärande organisation". Tony Huzzard visar hur olika läroprocesser skiljer sig mellan en homogen arbetarfackförening (Metall) och en mer heterogen tjänstemannaorganisation (SIF). Han visar också hur begreppet "lärande demokrati" bättre förmår sammanfatta fackföreningarnas nya roll som lärande organisationer än den mer traditionella synen på fackföreningen som en representativ demokrati.