Kundvagnen


 
Urban välfärd, effektiv energi
Framtidens städer måste byggas hållbart enligt FNs hållbarhetsmål. Vilka hinder och möjligheter finns i den energi­omställning som väntar den svenska bostads­sektorn? Hur ska vi klara en energi-effektivisering av t ex miljonprogramsområdena?  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Transnationella rum
Migranters kontakter med sina tidigare hemländer ger upphov till sociala, politiska, ekonomiska, kulturella aktiviteter som överskrider nationsgränser. Nya perspektiv på internationell migration. >>>
I väntan på asyl
Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner?  >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Den svenska väljaren
Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röster samma värde. Men vägen fram till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed har personliga egenskaper och erfarenheter också betydelse när vi röstar.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Tony Huzzard - Labouring to learn
Pris: 229,00 kr (216,04 kr)
Artikelnr: 156, isbn 978-91-89140-13-4
 Köp

Labouring to learnLabouring to learn.
Union Renewal in Swedish Manufactoring

Tony Huzzard
isbn 978-91-89140-13-4, 408 sidor

How do trade unions learn? In the first empirical study of learning in unions, Tony Huzzard furthers our knowledge of union renewal in a comparative study of learning in the two main Swedish manufacturing unions, Metall and SIF. A new framework of organisational learning is developed that highlights the significance of narratives and how these link learning processes between various organisational levels.

The study analyses learning at both the national level and the workplace and constructs a typology of learning processes. It also shows how learning in a homogenous blue-collar union contrasts with that of its more heterogeneous white-collar counterpart. In an era when knowledge is increasingly seen as a crucial factor of production, trade unions are beginning to take on new roles that require a capacity to learn.

The author argues for the concept of a ëlearning democracyí as a set of managerial principles and organisational characteristics better suited to support learning than the more traditional union model of representative democracy.

* * *

Tony Huzzard tilldelades [tillsammans med Niclas Hellman] "Civilekonomernas Ekonomipris för bästa doktorsavhandling i företagsekonomi 2001" för boken Labouring to learn.

* * *

Fackföreningar är beroende av att behålla sina medlemmars förtroende och samtidigt kunna anpassa sig till nya produktionsformer. I en tid då kunskap ses som en allt viktigare produktionsfaktor blir även organisationers förmåga till lärande och förändring avgörande för deras framgång och överlevnad.

Labouring to learn är den första empiriska studien av fackföreningen som "lärande organisation". Tony Huzzard visar hur olika läroprocesser skiljer sig mellan en homogen arbetarfackförening (Metall) och en mer heterogen tjänstemannaorganisation (SIF). Han visar också hur begreppet "lärande demokrati" bättre förmår sammanfatta fackföreningarnas nya roll som lärande organisationer än den mer traditionella synen på fackföreningen som en representativ demokrati.