Kundvagnen


 
För att handikapprörelsen
ska nå politisk framgång måste det finnas en kollektiv identitet. Det är en process som aktualiserar också andra in­tressen och maktordningar än de som har med ­kroppars funktionalitet att göra. Den här boken handlar om identitet och rättvisekrav i handikapprörelsen. Hur konstrueras en gemensamma identitet när olika krav ska formuleras? Och vilka erfaren­heter kan ge legitimitet åt organisationens representanter? >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Jämställdhetens pris
Vi svenskar har rykte om oss att vara världens mest jämställda folk. Men hur står det egentligen till i jämställdhetens Sverige? Vad är det som händer när jämställdheten ska förverkligas? >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Bengt Starrin & Ronny Svensson (red) - Sverige efter välfärdskrisen
Pris: 187,00 kr (176,42 kr)
Artikelnr: 137, isbn 978-91-89140-03-5
 Köp

Sverige efter välfärdskrisenSverige efter välfärdskrisen. Mellan hot och hopp

Bengt Starrin & Ronny Svensson (red)
isbn 978-91-89140-03-5, 208 sidor 

Utvecklingen i Sverige under 1990-talet har på många sätt varit problematisk. Arbetslösheten har nått nivåer som tidigare varit otänkbara. En väsentlig del av den materiella och ekonomiska vardagstryggheten har försvunnit för stora grupper i samhället. Stor oro och osäkerhet inför framtiden har uppstått. I praktiken har vi redan fått ett tvåtredjedelssamhälle, där den s k marknaden i allt större utsträckning fått styra den politiska dagordningen.

Författarna till boken Sverige efter välfärdskrisennöjer sig inte med en kritisk granskning av det svenska samhället och den svenska välfärden. Man pekar i stället på möjligheter och alternativa vägar för att skapa ett solidariskt samhälle där arbetslösheten sjunker och tryggheten ökar: Genom att utveckla de demokratiska styrformerna, ta makten över den lokala arenan samt stärka de folkliga rörelserna på alla nivåer, går det att skapa ett rättvist samhälle där alla har meningsfyllda arbeten och ett bra liv även på 2000-talet.

Författare: Stefan Carlén, Bengt Dahlgren, Mats Forsberg, Lena Gonäs, Philip Johnsson, Ingemar Lindberg, Margareta Persson, Stefan de Vylder, Gunilla Wettergren & Bengt Hallberg, Joachim Vogel, Bengt Starrin, Ronny Svensson.

* * *

"Öka stödet till lokala förändringar! /.../ - Priset för den höga arbetslösheten är minskad självkänsla, förnedring och ohälsa. Därför är en kamp för jobben också en kamp för välfärd, menar Bengt Starrin." (Jonny Olsson, Nya Wermlands-Tidningen 98.09.23)

"Svensk ekonomi är barnfientlig. - Den ekonomiska politiken har under 90-talet varit extremt barnfientlig. Kritiken kommer från nationalekonomen Stefan de Vylder, som medverkar i en ny bok, "Sverige efter välfärdskrisen"". (Björn Öijer, SIF-tidningen nr 15-1998)

"Arbetslöshet och klassklyftor ökar i Sverige. Men det betyder inte att den svenska välfärden numera ser ut som vilket annat västeuropeiskt land som helst. I boken Sverige efter välfärdskrisen slår Joachim Vogel hål på den föreställningen om att den svenska modellen fullständigt skulle ha kapsejsat." (Mats Wingborg, LO-tidningen nr 27-98)

"Den kollektiva egoismen. Solidariteten med svaga och utsatta grupper har alltid varit en grundsten i det svenska samhällsbygget. Eller hur? Vi är nog många som spontant håller med. Under 1900-talet har fattigdomen i det närmaste utrotats, de ohygieniska bostäderna försvunnit och välståndet spridits relativt jämnt över befolkningen. Många har anledning att känna stolthet över resultatet. Men hur solidariskt är samhället? Svaret beror på ur vems perspektiv man betraktar utvecklingen. /.../ - Det här kan också beskrivas som kollektiv egoism, säger Margareta Persson. Så länge alla fick det bättre kunde solidariteten också omfatta grupper som man egentligen inte identifierade sig med, t ex handikappgrupper." (Anders Ljungberg, Social Försäkring nr 8-98)

"Hur är det egentligen ställt med Sverige inför det kommande milleniumskiftet? I denna antologi, författad av tretton välrenommerade samhällsforskare och debattörer /.../ ges perspektiv på den centrala fråga. /.../ Denna välskrivna bok vänder sig till alla som är intresserade av aktuella samhällsfrågor." (Anders Östnäs, BTJ)

"Kan man begära sin röst tillbaka - Inte konstigt om den representativa demokratin vittrar sönder. /.../ Bokens många författare är djupt bekymrade över 90-talets utveckling och över de antal människor som ställts utanför samhället, med allt mindre förtroende för de demokratiska möjligheterna." (Margareta Norlin, Arbetet Nyheterna 98.10.28)

"...tycker jag att antologin genom sin bredd, vidgar perspektiven på välfärdskrisen. De flesta författarna förmedlar också en välgörande optimism om möjligheterna i framtiden, efter alla dystra besked vi fått oss till livs under så många år, och som skapat uppgivenhetskänslor hos så många. Kanske handlingskraft och framtidstro nu börjar vakna på allvar i landet inför 2000-talet?" (Ulf G. Conrah, Socionomen nr 2-99)

"...ger en smått heltäckande analys av det politiska, ekonomiska och sociala tillståndet i dagens Sverige. Trots det kritiska förhållningssättet förmedlar den, med de många förslagen till förbättringar, framtidsoptimism." (Lars-Ola Johansson, Länstidningen Östergötland 99.04.09)