Kundvagnen


 
I väntan på asyl
Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner?  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regerings-kansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. De har stora möjligheter att påverka politiska beslut.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Gunilla Framme - Lättskötta och följsamma
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 125, isbn 978-91-972690-9-4
 Köp

Lättskötta och följsammaLättskötta och följsamma.
Tidsbilder från ett sjukhem och dess patienter

Gunilla Framme
isbn 978-91-972690-9-4, 360 sidor

De lättskötta sinnessjuka var de "icke återställda", men "stillsamma och fogliga" individer, som i växande antal befolkade sinnessjukhusen under de första årtiondena av vårt sekel. Kring 1930 började de placeras på särskilda vårdhem i landstingens regi. De statliga sinnessjukhusens resurser skulle därmed kunna förbehållas behandlingsbara och andra förment bättre behövande patienter.

Vilka var då de människor som under årens lopp kom att betecknas som lättskötta sinnessjuka? Vad innebar den nya vårdformen för dem? Genom denna historiska studie av Fontinhemmet belyser Gunilla Framme hur det institutionella omhändertagandet av de lättskötta förändrades och påverkade patienternas villkor på ett sätt som knappast var frigörande.

Förändringens konsekvenser för enskilda patienter illustreras i slående fallbeskrivningar. Många av dem som tidigare betecknats som lättskötta psykiskt sjuka och under årtionden hållits avskilda från övriga samhällsmedborgare kunde i mitten av 1980-talet flytta ut i egna lägenheter. Idag är detta en avvecklad vårdform. Men historien om de lättskötta och samhällets behandling av dem har fortfarande något att lära oss alla.

* * *

"Gunilla Framme tar upp frågor som vilka de människor var som kom att betecknas som lättskötta och följsamma och vad den nya vårdreformen kom att betyda för dem." (Vårdfacket, 98-03)

"Boken är många gånger en gripande läsning och ett historisk dokument /.../. Den borde vara viktig att läsa och diskutera för alla som berörs av den psykiatriska hälso- och sjukvården" (Ewa Langerbeck, BTJ 98-07)

"I boken ifrågasätter Framme termen lättskötta sinnessjuka och vilka de människorna egentligen var. /.../ - Vi kan alla lära oss något av vårt förflutna, säger Gunilla Framme." (Maria Alåsen, Göteborgs-Posten 98.12.15)