Kundvagnen


 
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären? Läs mer!
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas i ­modern stadsutveckling. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv ­undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Gunilla Framme - Lättskötta och följsamma
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 125, isbn 978-91-972690-9-4
 Köp

Lättskötta och följsammaLättskötta och följsamma.
Tidsbilder från ett sjukhem och dess patienter

Gunilla Framme
isbn 978-91-972690-9-4, 360 sidor

De lättskötta sinnessjuka var de "icke återställda", men "stillsamma och fogliga" individer, som i växande antal befolkade sinnessjukhusen under de första årtiondena av vårt sekel. Kring 1930 började de placeras på särskilda vårdhem i landstingens regi. De statliga sinnessjukhusens resurser skulle därmed kunna förbehållas behandlingsbara och andra förment bättre behövande patienter.

Vilka var då de människor som under årens lopp kom att betecknas som lättskötta sinnessjuka? Vad innebar den nya vårdformen för dem? Genom denna historiska studie av Fontinhemmet belyser Gunilla Framme hur det institutionella omhändertagandet av de lättskötta förändrades och påverkade patienternas villkor på ett sätt som knappast var frigörande.

Förändringens konsekvenser för enskilda patienter illustreras i slående fallbeskrivningar. Många av dem som tidigare betecknats som lättskötta psykiskt sjuka och under årtionden hållits avskilda från övriga samhällsmedborgare kunde i mitten av 1980-talet flytta ut i egna lägenheter. Idag är detta en avvecklad vårdform. Men historien om de lättskötta och samhällets behandling av dem har fortfarande något att lära oss alla.

* * *

"Gunilla Framme tar upp frågor som vilka de människor var som kom att betecknas som lättskötta och följsamma och vad den nya vårdreformen kom att betyda för dem." (Vårdfacket, 98-03)

"Boken är många gånger en gripande läsning och ett historisk dokument /.../. Den borde vara viktig att läsa och diskutera för alla som berörs av den psykiatriska hälso- och sjukvården" (Ewa Langerbeck, BTJ 98-07)

"I boken ifrågasätter Framme termen lättskötta sinnessjuka och vilka de människorna egentligen var. /.../ - Vi kan alla lära oss något av vårt förflutna, säger Gunilla Framme." (Maria Alåsen, Göteborgs-Posten 98.12.15)