Kundvagnen


 
Den svenska väljaren
Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röster samma värde. Men vägen fram till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed har personliga egenskaper och erfarenheter också betydelse när vi röstar. Läs mer  >>>
100 år av välfärdspolitik
Klas Åmark har gjort en unik analys av välfärdsstatens framväxt som saknar motstycke i tidigare forskning.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
I väntan på asyl
Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner?  >>>
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Bortom girigheten
Vilka överväganden får mäklare, bankchefer och finansiella rådgivare att missbruka sin position och lägga beslag på andra människors pengar? Social status har visat sig vara en viktig driv­kraft, liksom rädslan för att berätta om skulder och misslyckade affärer som kan sätta betydelsefulla livsprojekt på spel.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Erling Bjurström - Högt & lågt
Pris: 0,00 kr (0,00 kr)
Artikelnr: 116, isbn 978-91-972690-6-3
 Köp

Högt och lågtHögt & lågt.
Smak och stil i ungdomskulturen

Erling Bjurström
isbn 978-91-972690-6-3, 624 sidor (DEFINITIVT SLUT)

Den nya reviderade upplagan av boken heter
Ungdomskultur, stil och smak  >>>

Hur ska man förstå den moderna ungdomskulturen?
Vad styr unga människors smak och känsla för stil? Hur ser de själva på olika stilar?

Via en kritisk granskning av ungdomsforskningens teorier från sekelskiftet till dagens analyser av den postmoderna ungdomskulturen, konstruerar författaren sitt eget perspektiv på smak och stil, grundat i Pierre Bourdieus, Paul Ricoeurs och Michail Bachtins arbeten. Detta perspektiv tillämpas i en ingående analys av svenska ungdomars smak för kultur och stilproduktion. Här studeras de sociala förutsättningarna för ungdomarnas smak, liksom det spel som styr deras förhållningssätt till olika kulturformer och stilar. Distinktionen mellan god och dålig smak visar sig i ungdomarnas orientering mot såväl fin- som populärkulturen. Men smakspelet följer inga enkla eller uttryckliga regler. Ungdomarnas känsla för smak och stil framträder ibland på raffinerade och subtila sätt.

Boken utmynnar i en diskussion om skillnaden mellan hög och låg kultur i dagens samhälle. Här ställs frågan om de kulturella smakhierarkierna har anpassats till en ny framträngande postmodern estetik, som gjort det allt mer acceptabelt att kombinera den höga och låga kulturen. Denna bok är av stort intresse inte bara för forskare och studenter inom ungdomskulturens område, utan för var och en som vill förstå smakens, stilens och estetikens betydelse.

Erling Bjurström har tidigare publicerat en rad arbeten om ungdomskultur, populärmusik och reklam. Bland hans tidigare böcker märks Generationsupproret (1980), Rastafari och reggae (1988) och Spelar rocken någon roll? (1993).

* * *

"Det är i flera bemärkelser ett gediget och omfattande verk som Erling Bjurström har producerat /.../ Det är en spännande och inte minst teroretiskt sett mycket givande bok /.../ Den empiriska delen ger oss ny kunskap om förhållandet mellan kulturellt och utbildningsmässigt kapital. Den teoretiska delen rymmer en relevant förståelseram för det empiriska materialet, samtidigt som den kan stå för sig själv som en välskriven och insiktsfull framställning och diskussion av flera olika teorier som rör ungdomar och ungdomskultur." (Erik Laursen, LOCUS, nr 1,1998 och Dansk Sociologi nr 3/8, okt 1997)