Kundvagnen


 
I väntan på asyl
Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner?  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regerings-kansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. De har stora möjligheter att påverka politiska beslut.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Jonny Hjelm - Amasoner på planen
Pris: 215,00 kr (202,83 kr)
Artikelnr: 196, isbn 978-91-89140-35-6
 Köp

Amasoner på planen.
Svensk damfotboll 1965-1980

Jonny Hjelm 
isbn 978-91-89140-35-6, 338 sidor

Den svenska fotbollen var fram till 1960-talets mitt en helt igenom manlig rörelse. Åren 1965–1970 förändrades detta. I denna bok skrivs historien om den svenska damfotbollens framväxt. Fem föreningar och distrikt står i centrum: Djurgården (Stockholm), Jitex (Göteborg), Öxabäck (Västergötland), Sandåkern (Västerbotten) och IFK Malmö (Skåne).
 
Varför lyckades just 1960-talets kvinnor med att få igång tävlingsinriktad fotboll när tidigare försök misslyckats? Damfotbollslagen bildades av unga kvinnor med anknytning till ”nya” kvinnogemenskaper på arbetsplatser, i utbildningssystemet och idrottsföreningarna. Kvinnorna var påverkade av 60-talets könsrollsdebatter, samtidigt som de var noga med att hålla distansen till ”feministerna” som uppfattades som alltför radikala och politiserande. Damfotbollens integrering i de lokala idrottsföreningarna under 1970-talet blev därför en opolitisk resultatinriktad kvinnokamp med krav på ”idrott på lika villkor”.
 
Jonny Hjelm är professor i historia vid Umeå universitet.
 
* * *
 
"Damfotbollen började i Umeå. Den första serien spelades på I20-orådet redan för 50 år sedan. /.../ Under sina efterforskningar har Jonny Hjelm gjort mängder av pikanta upptäckter. Som att 1971 års verksamhetsberättelse från Svenska Fotbollsförbundet inte innehöll en enda rad om damfotbollsverksamheten..." (Benny Stiegler, Västerbottens-Kuriren 2004.06.19)
 
"Även personer som inte känner sig hemma i fotbollens värld kan ha behållning av Jonny Hjelms bok, då den tillhör den kategori idrottsböcker där blicken lyfts och idrotten diskuteras utifrån ett annat perspektiv; ett perspektiv där det viktigaste inte nödvändigtvis är det som presteras vid träning och tävling." (Anders Rönmark, Sundsvalls Tidning 2004.08.11)
 
"Damfotbollens snabba expansion är en av de absolut viktigaste och mest iögonfallande förändringarna inom svensk fotboll under 1900-talet." (www.damfotboll.com 2004.08.25)
 
"Ännu ett baklängesmål av Fotbollsförbundet." (Magnus Sjöholm, Norrköpings Tidningar 2004.08.26)
 
"Boken Hjelm har skrivit är detaljerad och ett viktigt bidrag till damfotbollens historia /.../." (Ingela Kolfjord, idrottsforum.org/recensioner 2004.09.28)
 
"Efter andra världskriget genomgick fotbollen en allmän maskulinisering. Nu betonades att fotboll är en tuff och fysisk sport som kräver riktiga män. /.../ När damfotbollen kom tillbaka på 1970-talet återupprepades samma kritik som mot pionjärerna, visar historikern Jonny Hjelm i den läsvärda boken Amasoner på planen. (Åsa Linderborg, Aftonbladet 2004.09.25)
 
"Hjelm slår fast att damfotbollen växte fram underifrån och att det var kvinnorna själva som tog initiativet. /.../ Däremot förhöll sig de överordnade organen, distrikt och fotbollsförbund, avvaktande och passiva till en början. /.../ Kvinnorna var normbrytare." (Christer Nilsson, Hudiksvalls tidning 2004.10.28)
 
"...som historiebok är den oslagbar" (Bo Fuhrman, Norra Västerbotten 2004.11.05)
 
"I boken ges en förskräckande bild av manlig, testosteronstinn arrogans, men också nedlåtenhet bland 70-talets fotbollsspelare. /.../ Tillgång till fotbollsplanerna var inget de fick gratis, här fanns goda skäl att lufta uttryck som envetna fruntimmer, påstridiga damer och kvinnokraft." (Gunder Andersson, Helsingborgs Dagblad 2004.11.16)
 
"S S S . Ska man läsa den här boken bör man veta vad man har att vänta sig. /.../ Läsupplevelsen för den normalintresserade är i stort sett lika med noll." (Erik Niva, Aftonbladet Sport)
 
"Svensk damfotboll växte inte fram under feministiska förtecken, men kampen för utrymme på fotbollsarenorna inspirerades av den samtida feminismen, hävdar författaren. En såväl informativ som analytisk bok. Ett måste för en sportintresserad feminist!" (www.arbetaren.se/bokklubb)
 
"Han lyckas /.../ avliva den populära spridningsteori som säger att damfotbollens frö såddes i Öxabäck och att den sedan spred sig som ringar på vattnet över Sverige." (Ted Bjarme, Nationalencyclopedin 2005.04.13)
 
"För att svara på sina frågor och pröva sitt resonemang har Hjelm utfört ett imponerande och mycket omfattande forskningsarbete. /.../ Hjelms språk är också så fängslande och så lätt att följa att läsaren inte behöver riskera att drunkna eller tappa fotfästet i alla data som annars kanske fräsmt tilltalar så kallade kalenderbitare. /.../ Den historiska forskningen om kvinnors idrottande är knappast omfattande ur svensk synvinkel. Jonny Hjelms bidrag måste därför närmast betraktas som unikt i sitt slag, med undantag för Eva Olofsson avhandling från 1989, och som sådant är hans studie både viktig och efterlängtad. Hans verk ger ökad kunskap både om idrottsutvecklingen och om samhällstutvecklingen i stort under en period, då inte minst synen på kvinnlighet (och därmed även på manlighet) tycks ha genomgått särskilt stora förändringar. Låt oss hoppas att hans verk inspirerar många historiker framöver att fortsätta beskriva och analysera de svenska kvinnornas inträde på idrottsarenan. Jag väntar med spänning på flera studier - inte minst på Hjlems fortsättning om de efterföljande åren 1981-2005 - för de kommer väl?" (Karin Redelius, Idrott, historia och samhälle. Svenska idrottsföreningens årsskrift 2005)