Kundvagnen


 
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Ett Sverige i förändring
Sverige har länge betraktats som ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat. Högerpopulism har fått en bred förankring. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står befinner oss i ett skifte. >>>
Den delade staden
Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Vilka processer är det som ligger bakom segregationen?  >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Överstatlig flyktingpolitik
När Sverige blev medlem i EU fanns ett motstånd mot att asylpolitiska beslut skulle fattas gemensamt med kvalificerad majoritet. Den inställningen till internationellt samarbete i flyktingpolitiska har ändrats.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Pia Nyman-Kurkiala - Att flytta bort och hem igen
Pris: 201,00 kr (189,62 kr)
Artikelnr: 148, isbn 978-91-89140-06-6
 Köp

Att flytta bort och hem igenAtt flytta bort och hem igen.
Sociala nätverk i kedjemigration

Pia Nyman-Kurkiala
isbn 978-91-89140-06-6, 260 sidor

Varför flyttar en grupp unga människor från Jakobstad i Finland till Gävle i Sverige? Och varför flyttar de hem igen efter några år? Vilka omständigheter är centrala för återvandringsbeslutet? Vad är det som gör att några pionjärers flyttning åstadkommer en kedja av flyttningar?

I boken Att flytta bort och hem igen berättar femtiosju finlandssvenska jakobstadsbor som bildade en egen invandrarkoloni i Gävle om hur de upplever sin situation, varför de flyttade och varför de vill flytta hem igen. Hela den kollektiva flyttningscykeln analyseras, från den första pionjärens emigration till Gävle fram till den sista eftersläntrarens återvandring till Jakobstad.

Den här fallstudien i kedjeemigration och kedjeåtervandring belyser flyttningsprocesser som är typiska för vår tid. Den visar att migrationen är en kollektiv handling. För att förstå den måste man röra sig på den nivå där relationerna mellan människor framträder: de sociala nätverkens nivå.

Pia Nyman-Kurkiala är forskare i sociologi vid Institutet för finlandssvensk samhällsforskning vid Åbo Akademi i Vasa, Finland.

* * *

"...bidrar till att fylla kunskapsluckor genom att lyfta fram de sociala nätverkens funktion vid kedjemigration. /.../ Detta är en grundligt genomförd studie med en välstrukturerad presentation. Den är intressant att läsa och det är lätt att följa med i texten." (Ann-Catrin Emanuelsson, BTJ)

"...den [boken] ligger i skärningspunkten till andra ämnen, i första hand kulturgeografi, etnologi och socialantropologi. Avhandlingen är av generellt intresse inom IMER-forskningen, eftersom den ger utgångspunkter för diskussion kring integrationsfrågor för olika grupper av invandrare. /.../ Den strakaste sidan i avhandlingen är utan tvekan den gedigna empirin. Intervjuerna ger ett mycket solitt intryck, liksom hela arbetet med sociogrammen. De är originella, tydliga och informativa. Framställningen är språkligt väl gjord och det är en spännande berättelse vi får oss till livs. (Lars-Erik Borgegård, Invandrare och minoriteter, 2000.03.06)