Kundvagnen


 
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Ett Sverige i förändring
Sverige har länge betraktats som ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat. Högerpopulism har fått en bred förankring. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står befinner oss i ett skifte. >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Jämställdhetens pris
Vi svenskar har rykte om oss att vara världens mest jämställda folk. Men hur står det egentligen till i jämställdhetens Sverige? Vad är det som händer när jämställdheten ska förverkligas? >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Lisbeth Lundahl, Inger Erixon Arreman, Ann-Sofie Holm, Ulf Lundström - Gymnasiet som marknad
Pris: 208,00 kr (196,23 kr)
Artikelnr: 306, isbn 978-91-89140-87-5
 Köp
Gymnasiet som marknadGymnasiet som marknad

Lisbeth Lundahl, Inger Erixon Arreman,
Ann-Sofie Holm & Ulf Lundström
isbn 978-91-89140-87-5, 300 sidor

Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan är en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt; i princip konkurrerar alla skolor, kommunala såväl som friskolor, med varandra. Marknadsföring har därför blivit en viktig och resurs­krävande ny uppgift för skolorna.
     Gymnasiet som marknad handlar om hur elevers gymnasieval och arbete i skolan påverkas av skolans marknadsanpassning och om hur den nya situationen förändrar de anställdas arbetssituation och yrkesidentiteter.