Kundvagnen


 
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Staden som ideologi
Kiruna är en stad som lever för och av sin gruvbrytning. Under senare tid har Kiruna uppmärksammats därför att den fortsatta malmbrytningen kräver att staden flyttas. Föreställningar och förväntningar som rör staden har blivit synliga.  >>>
I väntan på asyl
Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner?  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Kerstin Holmlund - Fattigdom, arbete och fostran
Pris: 229,00 kr (216,04 kr)
Artikelnr: 298, isbn 978-91-89140-84-4
 Köp
Fattigdom, arbete och fostranFattigdom, arbete och fostran.
Välfärd i dåtidens Sverige
 
Kerstin Holmlund
isbn 978-91-89140-84-4, 388 sidor
 
I slutet av 1800-talet började Sverige omvandlas till ett industrisamhälle. Fattigdomen var utbredd och uppenbar. En ny statlig försörjningsplikt bestämde att varje arbetsför person skulle ­försörja sig själv, att föräldrar skulle försörja sina barn och att vuxna barn skulle försörja sina gamla föräldrar. Mödrar tvingades nu ta ett större försörjnings­ansvar för sina barn, samtidigt som tiggeri blev straffbart och arbets­inrättningar infördes. Hur bemöttes de fattiga av det etablerade samhället? Hur löstes konflikter om betalningsansvar? Hur påverkades barnen av fattigdomen och fattigvården?
 
Genom att granska enskilda familjers öden — fattigvårdens regelverk, organisation och tillämpning — synliggörs hur ­moral och skuld var en del av samhällets inställning till de fattiga. De ansågs i stor utsträckning själva bära ansvaret för sina levnadsförhållanden. Historien visar att det är angeläget att fattiga för­äldrar inte skuldbeläggs för förhållanden de inte kan påverka.
 
Kerstin Holmlund är professor vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet.