Kundvagnen


 
Bortom girigheten
Vilka överväganden får mäklare, bankchefer och finansiella rådgivare att missbruka sin position och lägga beslag på andra människors pengar? Social status har visat sig vara en viktig driv­kraft, liksom rädslan för att berätta om skulder och misslyckade affärer som kan sätta betydelsefulla livsprojekt på spel.  >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
I väntan på asyl
Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner?  >>>
Jämställdhetens pris
Vi svenskar har rykte om oss att vara världens mest jämställda folk. Men hur står det egentligen till i jämställdhetens Sverige? Vad är det som händer när jämställdheten ska förverkligas? >>>
100 år av välfärdspolitik
Klas Åmark har gjort en unik analys av välfärdsstatens framväxt som saknar motstycke i tidigare forskning.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Familjen i den svenska modellen
Familjepolitikens framväxt är en historia om intressekonflikter. Vilka aktörer och institutioner var det som bestämde den svenska familjepolitikens inriktning? Läs mer!
Kerstin Holmlund - Fattigdom, arbete och fostran
Pris: 229,00 kr (216,04 kr)
Artikelnr: 298, isbn 978-91-89140-84-4
 Köp
Fattigdom, arbete och fostranFattigdom, arbete och fostran.
Välfärd i dåtidens Sverige
 
Kerstin Holmlund
isbn 978-91-89140-84-4, 388 sidor
 
I slutet av 1800-talet började Sverige omvandlas till ett industrisamhälle. Fattigdomen var utbredd och uppenbar. En ny statlig försörjningsplikt bestämde att varje arbetsför person skulle ­försörja sig själv, att föräldrar skulle försörja sina barn och att vuxna barn skulle försörja sina gamla föräldrar. Mödrar tvingades nu ta ett större försörjnings­ansvar för sina barn, samtidigt som tiggeri blev straffbart och arbets­inrättningar infördes. Hur bemöttes de fattiga av det etablerade samhället? Hur löstes konflikter om betalningsansvar? Hur påverkades barnen av fattigdomen och fattigvården?
 
Genom att granska enskilda familjers öden — fattigvårdens regelverk, organisation och tillämpning — synliggörs hur ­moral och skuld var en del av samhällets inställning till de fattiga. De ansågs i stor utsträckning själva bära ansvaret för sina levnadsförhållanden. Historien visar att det är angeläget att fattiga för­äldrar inte skuldbeläggs för förhållanden de inte kan påverka.
 
Kerstin Holmlund är professor vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet.