Kundvagnen


 
Bortom girigheten
Vilka överväganden får mäklare, bankchefer och finansiella rådgivare att missbruka sin position och lägga beslag på andra människors pengar? Social status har visat sig vara en viktig driv­kraft, liksom rädslan för att berätta om skulder och misslyckade affärer som kan sätta betydelsefulla livsprojekt på spel.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Transnationella rum
Migranters kontakter med sina tidigare hemländer ger upphov till sociala, politiska, ekonomiska, kulturella aktiviteter som överskrider nationsgränser. Nya perspektiv på internationell migration. Läs mer!
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Kerstin Holmlund - Fattigdom, arbete och fostran
Pris: 229,00 kr (216,04 kr)
Artikelnr: 298, isbn 978-91-89140-84-4
 Köp
Fattigdom, arbete och fostranFattigdom, arbete och fostran.
Välfärd i dåtidens Sverige
 
Kerstin Holmlund
isbn 978-91-89140-84-4, 388 sidor
 
I slutet av 1800-talet började Sverige omvandlas till ett industrisamhälle. Fattigdomen var utbredd och uppenbar. En ny statlig försörjningsplikt bestämde att varje arbetsför person skulle ­försörja sig själv, att föräldrar skulle försörja sina barn och att vuxna barn skulle försörja sina gamla föräldrar. Mödrar tvingades nu ta ett större försörjnings­ansvar för sina barn, samtidigt som tiggeri blev straffbart och arbets­inrättningar infördes. Hur bemöttes de fattiga av det etablerade samhället? Hur löstes konflikter om betalningsansvar? Hur påverkades barnen av fattigdomen och fattigvården?
 
Genom att granska enskilda familjers öden — fattigvårdens regelverk, organisation och tillämpning — synliggörs hur ­moral och skuld var en del av samhällets inställning till de fattiga. De ansågs i stor utsträckning själva bära ansvaret för sina levnadsförhållanden. Historien visar att det är angeläget att fattiga för­äldrar inte skuldbeläggs för förhållanden de inte kan påverka.
 
Kerstin Holmlund är professor vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet.