Kundvagnen


 
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regeringskansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. Vilka möjligheter har de att påverka politiska beslut?  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären?  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Agneta Hugemark & Christine Roman - Kamper i handikapprörelsen
Pris: 167,00 kr (157,55 kr)
Artikelnr: 294, isbn 978-91-89140-81-3
 Köp
Kamper i handikapprörelsenKamper i handikapprörelsen.
Resurser, erkännande, representation
 
Agneta Hugemark & Christine Roman
isbn 978-91-89140-81-3, 145 sidor
 
Den här boken handlar om identitet och rättvisekrav i handikapprörelsen. För att få legitimitet och nå politisk framgång måste det finnas en kollektiv identitet och enighet kring frågor som ”vilka är ’vi’?”, ”vad vill vi?” och ”vilka får föra vår talan?”. Men att enas om en ­kollektiv identitet aktualiserar också andra in­tressen och maktordningar än de som har med ­kroppars funktionalitet att göra.
 
Vilka erfarenheter kan framhållas då gemensam identitet ska konstrueras och gemensamma krav ska formuleras? Och vilka erfaren­heter kan ge legitimitet åt en ­organisations representanter?