Kundvagnen


 
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Den delade staden
Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Vilka processer är det som ligger bakom segregationen?  >>>
Rättighetskamper
har lett till det samhälle vi har i Sverige idag. Den här boken berättar om en samhälls­förändring: om gårdagens och dagens förtryck, om kamper och konflikter i vår nutidshistoria. Går det att skapa ett samhälle där alla har lika rätt?
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? >>>
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Agneta Hugemark & Christine Roman - Kamper i handikapprörelsen
Pris: 167,00 kr (157,55 kr)
Artikelnr: 294, isbn 978-91-89140-81-3
 Köp
Kamper i handikapprörelsenKamper i handikapprörelsen.
Resurser, erkännande, representation
 
Agneta Hugemark & Christine Roman
isbn 978-91-89140-81-3, 145 sidor
 
Den här boken handlar om identitet och rättvisekrav i handikapprörelsen. För att få legitimitet och nå politisk framgång måste det finnas en kollektiv identitet och enighet kring frågor som ”vilka är ’vi’?”, ”vad vill vi?” och ”vilka får föra vår talan?”. Men att enas om en ­kollektiv identitet aktualiserar också andra in­tressen och maktordningar än de som har med ­kroppars funktionalitet att göra.
 
Vilka erfarenheter kan framhållas då gemensam identitet ska konstrueras och gemensamma krav ska formuleras? Och vilka erfaren­heter kan ge legitimitet åt en ­organisations representanter?