Kundvagnen


 
Bortom girigheten
Vilka överväganden får mäklare, bankchefer och finansiella rådgivare att missbruka sin position och lägga beslag på andra människors pengar? Social status har visat sig vara en viktig driv­kraft, liksom rädslan för att berätta om skulder och misslyckade affärer som kan sätta betydelsefulla livsprojekt på spel.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Transnationella rum
Migranters kontakter med sina tidigare hemländer ger upphov till sociala, politiska, ekonomiska, kulturella aktiviteter som överskrider nationsgränser. Nya perspektiv på internationell migration. Läs mer!
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Johan Edman - Vård och ideologi
Pris: 257,00 kr (242,45 kr)
Artikelnr: 292, isbn 978-91-89140-79-0
 Köp
Vård och ideologiVård och ideologi.
Narkomanvården som politiskt slagfält
 
Johan Edman
isbn 978-91-89140-79-0, 532 sidor
 
Narkotikafrågan är ett av vår tids mest om­diskuterade problem, där miss­brukaren anses kunna motas och botas med straff och vård. Men narkotika­problemet låter sig inte lösas med vård; det är i minst lika hög grad ett politiskt som ett terapeutiskt problem.
 
I boken Vård och ideologi undersöks den vård­ som tillämpats under åren 1960–2000 för att lösa det svenska narkotikaproblemet. Med utgångspunkt i ett rikt källmaterial visas hur ­narkotikafrågan använts för vitt skilda politiska ­syften, där allt ifrån oro för politiskt radikal ungdom, främmande ­reli­gioner eller obegriplig musik tolkats som problem med kopplingar till narkotika. Narkotikabruket har beskrivits som kapitalist­iskt klassförtryck, amerikanism och kulturell förflackning samtidigt som svenskhet, solidaritet och arbetsamhet varit värden som präglat behandlings­hemmens arbete.
 
Narkotikaproblemet visar sig i grunden vara ­ideologiskt. Vad som är problematiskt med narkotika­konsumtion kan inte diskuteras utan att man samtidigt diskuterar den goda medborgarens eller det goda ­samhällets kvaliteter.
 
* * *
 
Johan Edman är docent i historia och forskare vid Stockholms universitet.