Kundvagnen


 
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Ett Sverige i förändring
Sverige har länge betraktats som ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat. Högerpopulism har fått en bred förankring. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står befinner oss i ett skifte. >>>
Den delade staden
Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Vilka processer är det som ligger bakom segregationen?  >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Överstatlig flyktingpolitik
När Sverige blev medlem i EU fanns ett motstånd mot att asylpolitiska beslut skulle fattas gemensamt med kvalificerad majoritet. Den inställningen till internationellt samarbete i flyktingpolitiska har ändrats.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Björn Horgby - Kampen om facket
Pris: 264,00 kr (249,06 kr)
Artikelnr: 288, isbn 978-91-89140-76-9
 Köp
Kampen om facketKampen om facket
 
Björn Horgby
isbn 978-91-89140-76-9, 544 sidor
 
Under loppet av några ­årtionden förändrades Sverige, från att vara ett fattigt utkantsland i norra Europa till att bli en  av världens rikaste välfärds­stater. Den sociala och ekonomiska utvecklingen berodde på att socialdemokraterna — i sam­förstånd med staten och kapitalet — utformade en välfärds­politik som finansierades av den mycket snabba ekonomiska utvecklingen under den tidiga efter­krigstiden.

Den socialdemokratiskt dominerade fackförenings­rörelsen spelade en central roll i denna process. Vänsteropponenter marginaliserades och en socialdemokratisk hegemoni skapades. Under 1970-talet började den socialdemokratiska hegemonin försvagas i en process som successivt förstärktes under de följande decennierna. En orsak till detta var ”Rosornas krig”, som medförde att facket placerades i ­oppositionsställning till det socialdemo­kratiska partiet och därmed för­lorade en stor del av sitt politiska inflytande. En viktig stridsfråga var genusordningen; männen dominerade facket, medan kvinnor fick allt större inflytande i partiet. Samtidigt försvagades både den fackliga identiteten och demokratin. Var detta början på slutet för socialdemokratins politiska maktställning?