Kundvagnen


 
Bortom girigheten
Vilka överväganden får mäklare, bankchefer och finansiella rådgivare att missbruka sin position och lägga beslag på andra människors pengar? Social status har visat sig vara en viktig driv­kraft, liksom rädslan för att berätta om skulder och misslyckade affärer som kan sätta betydelsefulla livsprojekt på spel.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Transnationella rum
Migranters kontakter med sina tidigare hemländer ger upphov till sociala, politiska, ekonomiska, kulturella aktiviteter som överskrider nationsgränser. Nya perspektiv på internationell migration. Läs mer!
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Sofie Cedstrand - Från idé till politisk verklighet
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 284, isbn 978-91-89140-77-6
 Köp
Från idé till politisk verklighetFrån idé till politisk verklighet.
Föräldrapolitiken i Sverige och Danmark
 
Sofie Cedstrand
isbn 978-91-89140-77-6, 362 sidor
 
När den svenska föräldraförsäkringen infördes blev Sverige först i ­världen med att, via lagstiftning, ge pappor rätt att vara delaktiga i ­omsorgen om sina barn. Strax därpå inledde Danmark en liknande process, som ­slutade med att förslaget avfärdades helt och hållet. Än idag skiljer sig de två grannländernas politik på detta område. I Sverige behandlas män och kvinnor lika, medan danska ­kvinnor har betydligt mer omfattande rättigheter än män.
 
Varför blev förslaget att inkludera män verklighet i Sverige, medan det avvisades i Danmark? Hur kommer det sig att de två länderna valde olika spår i föräldrapolitiken, när de för en liknande politik i andra ­välfärdspolitiska- och jämställdhetspolitiska avseenden? Vad krävs det för att implementera idéer i politiken och genomföra förändring?