Kundvagnen


 
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regeringskansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. Vilka möjligheter har de att påverka politiska beslut?  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären?  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Sofie Cedstrand - Från idé till politisk verklighet
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 284, isbn 978-91-89140-77-6
 Köp
Från idé till politisk verklighetFrån idé till politisk verklighet.
Föräldrapolitiken i Sverige och Danmark
 
Sofie Cedstrand
isbn 978-91-89140-77-6, 362 sidor
 
När den svenska föräldraförsäkringen infördes blev Sverige först i ­världen med att, via lagstiftning, ge pappor rätt att vara delaktiga i ­omsorgen om sina barn. Strax därpå inledde Danmark en liknande process, som ­slutade med att förslaget avfärdades helt och hållet. Än idag skiljer sig de två grannländernas politik på detta område. I Sverige behandlas män och kvinnor lika, medan danska ­kvinnor har betydligt mer omfattande rättigheter än män.
 
Varför blev förslaget att inkludera män verklighet i Sverige, medan det avvisades i Danmark? Hur kommer det sig att de två länderna valde olika spår i föräldrapolitiken, när de för en liknande politik i andra ­välfärdspolitiska- och jämställdhetspolitiska avseenden? Vad krävs det för att implementera idéer i politiken och genomföra förändring?