Kundvagnen


 
Bortom girigheten
Vilka överväganden får mäklare, bankchefer och finansiella rådgivare att missbruka sin position och lägga beslag på andra människors pengar? Social status har visat sig vara en viktig driv­kraft, liksom rädslan för att berätta om skulder och misslyckade affärer som kan sätta betydelsefulla livsprojekt på spel.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Transnationella rum
Migranters kontakter med sina tidigare hemländer ger upphov till sociala, politiska, ekonomiska, kulturella aktiviteter som överskrider nationsgränser. Nya perspektiv på internationell migration. Läs mer!
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Vicki Johansson - Vägen till en väg
Pris: 194,00 kr (183,02 kr)
Artikelnr: 276, isbn 978-91-89140-72-1
 Köp
Vägen till en vägVägen till en väg. Riskhantering och beslutspraktiker i vägbyggnadsprocessen
 
Vicki Johansson
isbn 978-91-89140-72-1, 248 sidor
 

Vad händer när ett vägprojekt ska realiseras? Hur går det till när beslut fattas? Hur hanteras risker? Varför byggs cykelbanor, busshållplatser, trafikplatser, viltstängsel och bullerskydd där de byggs? Och varför placeras massaupplag, tunnlar och broar där de placeras? I Vägen till en väg analyseras dessa frågor utifrån ett konkret vägprojekt: ”BanaVäg i Väst”.

 

Vägplanering äger rum i en komplex och fragmentiserad genomförandeorganisation. Aktörerna är många — statliga myndigheter, kommuner, konsulter, företag, intresseorganisationer, aktionsgrupper, markägare och allmänhet — och de har i regel också synpunkter på hur en väg skall utformas. För att påverka besluten använder de både informella och formella maktresurser. I planeringens centrum står vägplanerarna som tolkar mål och regler, prioriterar mellan åtgärder och väger olika intressen och önskemål mot varandra. För att lyckas med denna uppgift måste de vara skickliga förhandlingsbyråkrater.

Vicki Johansson är docent i offentlig förvaltning och verksam vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet.