Kundvagnen


 
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Staden som ideologi
Kiruna är en stad som lever för och av sin gruvbrytning. Under senare tid har Kiruna uppmärksammats därför att den fortsatta malmbrytningen kräver att staden flyttas. Föreställningar och förväntningar som rör staden har blivit synliga.  >>>
Kampen om facket
Under 1970-talet försvagades både den fackliga identiteten och demokratin i det socialdemokratiska partiet. En orsak var ”Rosornas krig”, en annan var genusordningen; männen dominerade facket, medan kvinnor fick allt större inflytande i partiet.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Kerstin Jacobsson - Känslan för det allmänna
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 274, isbn 978-91-89140-71-4
 Köp
Känslan för det allmänna Känslan för det allmänna. Medborgarnas relation till staten och varandra

Kerstin Jacobsson (red) 
isbn 978-91-89140-71-4, 360 sidor

Vad är egentligen ett samhälle? Samhällsvetenskapens eviga fråga har många svar. Ofta beskrivs samhället som ett slags kontrakt — som ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont? Hur ser vi svenskar på vår roll som medborgare? Upplever vi att vi har ett samhällsansvar?

I den här boken undersöks hur människor ser på sitt medborgarskap och hur medborgarskapet ter sig i praktiken, men också de stora sociologiska frågorna om sammanhållning och kollektivt ansvar. Rollen som samhällsmedborgare visar sig vara levande. Synen på samhället är positiv, även om den inte alltid resulterar i ett aktivt politiskt engagemang. Trots den ökade individualiseringen finns en levande känsla för det allmänna — en uppfordrande medvetenhet om det kollektiva.

Författare: Kerstin Jacobsson, Mats Franzén, Lotta Björklund Larsen, Erik Ljungar, Erik Löfmarck, Eva Sandstedt, Herman Schmid.

* * *

"Rollen som medborgare visar sig vara levande. Trots de senaste årens satsning på det individuella finns det fortfarande en stark känsla för ömsesidiga förpliktelser och kollektivt ansvar. Och det finns en stark tillit till det allmänna, det som är gemensamt för oss alla." (Lena Näslund, Tiden, juni 2011)

"En viktig förutsättning för "känslan för det allmänna" är den enskildes förmåga att gå utanför sig själv och inse att samhället är något mer än bara att tillfredsställa de egna förväntningarn.” (Åke Svidén, politiken.se 2011.08.15)

"När välfärden och SJ börjar styras av vinstkrav, då riskerar människors lojalitet med samhället att försvagas. Det menar sociologiprofessorn Kerstin Jacobsson.
- Men tron på det gemensamma är ändå förvånandsvärt stark." (Petter Beckman, Södra sidan, november 2011)