Kundvagnen


 
Bortom girigheten
Vilka överväganden får mäklare, bankchefer och finansiella rådgivare att missbruka sin position och lägga beslag på andra människors pengar? Social status har visat sig vara en viktig driv­kraft, liksom rädslan för att berätta om skulder och misslyckade affärer som kan sätta betydelsefulla livsprojekt på spel.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Transnationella rum
Migranters kontakter med sina tidigare hemländer ger upphov till sociala, politiska, ekonomiska, kulturella aktiviteter som överskrider nationsgränser. Nya perspektiv på internationell migration. Läs mer!
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Kerstin Jacobsson - Känslan för det allmänna
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 274, isbn 978-91-89140-71-4
 Köp
Känslan för det allmänna Känslan för det allmänna. Medborgarnas relation till staten och varandra

Kerstin Jacobsson (red) 
isbn 978-91-89140-71-4, 360 sidor

Vad är egentligen ett samhälle? Samhällsvetenskapens eviga fråga har många svar. Ofta beskrivs samhället som ett slags kontrakt — som ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont? Hur ser vi svenskar på vår roll som medborgare? Upplever vi att vi har ett samhällsansvar?

I den här boken undersöks hur människor ser på sitt medborgarskap och hur medborgarskapet ter sig i praktiken, men också de stora sociologiska frågorna om sammanhållning och kollektivt ansvar. Rollen som samhällsmedborgare visar sig vara levande. Synen på samhället är positiv, även om den inte alltid resulterar i ett aktivt politiskt engagemang. Trots den ökade individualiseringen finns en levande känsla för det allmänna — en uppfordrande medvetenhet om det kollektiva.

Författare: Kerstin Jacobsson, Mats Franzén, Lotta Björklund Larsen, Erik Ljungar, Erik Löfmarck, Eva Sandstedt, Herman Schmid.

* * *

"Rollen som medborgare visar sig vara levande. Trots de senaste årens satsning på det individuella finns det fortfarande en stark känsla för ömsesidiga förpliktelser och kollektivt ansvar. Och det finns en stark tillit till det allmänna, det som är gemensamt för oss alla." (Lena Näslund, Tiden, juni 2011)

"En viktig förutsättning för "känslan för det allmänna" är den enskildes förmåga att gå utanför sig själv och inse att samhället är något mer än bara att tillfredsställa de egna förväntningarn.” (Åke Svidén, politiken.se 2011.08.15)

"När välfärden och SJ börjar styras av vinstkrav, då riskerar människors lojalitet med samhället att försvagas. Det menar sociologiprofessorn Kerstin Jacobsson.
- Men tron på det gemensamma är ändå förvånandsvärt stark." (Petter Beckman, Södra sidan, november 2011)