Kundvagnen


 
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regeringskansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. Vilka möjligheter har de att påverka politiska beslut?  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären?  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Johan Bergman - Kulturfolk eller folkkultur?
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 268, isbn 978-91-89140-68-4
 Köp
Kulturfolk eller folkkultur?Kulturfolk eller folkkultur?
1968, kulturarbetarna och demokratin 

Johan Bergman 
isbn 978-91-89140-68-4, 360 sidor

Under 1960-talet växte debatten om kulturens koppling till samhället, politiken och demokratin. Många vänsterradikala kulturarbetare ansåg att en demokratisk välfärdsstat måste verka för ett förändrat kulturellt innehåll och krävde en kultur ”för, av och om folket”. Debatten påverkade utformningen av den statliga kulturpolitiken och ledde så småningom fram till den banbrytande Kulturpropositionen 1974.

I denna bok analyseras hur kulturarbetare under 1960- och 1970-talet slöt sig samman och bildade bland annat Teatercentrum, Musikcentrum och Textilgruppen för att värna sina intressen och demokratisera kulturen. Maktkamperna och kollisionerna mellan ideal och praktik visar att konflikterna ofta handlade om valet mellan att satsa på kulturens folk eller folkets kultur. Många av de frågor som då stod i fokus är fortfarande lika aktuella: Behövs kulturen? Hur bör ett demokratiskt samhälle organisera sitt kulturliv? Är det staten eller marknaden som ska bestämma villkoren?

* * *

"Nyckelordet har ändrats från jämlikhet till företagande" (Kim Salomon, SvD 2010.06.20)

"I en ny bok blottläggs med skärpa och precision hur de vänsterradikala idéerna från 68-rörelsen havererade och gick vilse i sina egna tankegångar. /…/ Studien är noggrant genomförd utan ideologiska skygglappar åt vare sig höger eller vänster /…/ … den visar med kirurgisk precision hur ogenomtänkta ideologier tenderar att skapa motsatsen till vad som var tänkt." (Anders Lagerquist, Dalarnas Tidningar 2010.08.10)