Kundvagnen


 
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Staden som ideologi
Kiruna är en stad som lever för och av sin gruvbrytning. Under senare tid har Kiruna uppmärksammats därför att den fortsatta malmbrytningen kräver att staden flyttas. Föreställningar och förväntningar som rör staden har blivit synliga.  >>>
Kampen om facket
Under 1970-talet försvagades både den fackliga identiteten och demokratin i det socialdemokratiska partiet. En orsak var ”Rosornas krig”, en annan var genusordningen; männen dominerade facket, medan kvinnor fick allt större inflytande i partiet.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Johan Bergman - Kulturfolk eller folkkultur?
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 268, isbn 978-91-89140-68-4
 Köp
Kulturfolk eller folkkultur?Kulturfolk eller folkkultur?
1968, kulturarbetarna och demokratin 

Johan Bergman 
isbn 978-91-89140-68-4, 360 sidor

Under 1960-talet växte debatten om kulturens koppling till samhället, politiken och demokratin. Många vänsterradikala kulturarbetare ansåg att en demokratisk välfärdsstat måste verka för ett förändrat kulturellt innehåll och krävde en kultur ”för, av och om folket”. Debatten påverkade utformningen av den statliga kulturpolitiken och ledde så småningom fram till den banbrytande Kulturpropositionen 1974.

I denna bok analyseras hur kulturarbetare under 1960- och 1970-talet slöt sig samman och bildade bland annat Teatercentrum, Musikcentrum och Textilgruppen för att värna sina intressen och demokratisera kulturen. Maktkamperna och kollisionerna mellan ideal och praktik visar att konflikterna ofta handlade om valet mellan att satsa på kulturens folk eller folkets kultur. Många av de frågor som då stod i fokus är fortfarande lika aktuella: Behövs kulturen? Hur bör ett demokratiskt samhälle organisera sitt kulturliv? Är det staten eller marknaden som ska bestämma villkoren?

* * *

"Nyckelordet har ändrats från jämlikhet till företagande" (Kim Salomon, SvD 2010.06.20)

"I en ny bok blottläggs med skärpa och precision hur de vänsterradikala idéerna från 68-rörelsen havererade och gick vilse i sina egna tankegångar. /…/ Studien är noggrant genomförd utan ideologiska skygglappar åt vare sig höger eller vänster /…/ … den visar med kirurgisk precision hur ogenomtänkta ideologier tenderar att skapa motsatsen till vad som var tänkt." (Anders Lagerquist, Dalarnas Tidningar 2010.08.10)