Kundvagnen


 
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Ett Sverige i förändring
Sverige har länge betraktats som ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat. Högerpopulism har fått en bred förankring. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står befinner oss i ett skifte. >>>
Den delade staden
Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Vilka processer är det som ligger bakom segregationen?  >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Överstatlig flyktingpolitik
När Sverige blev medlem i EU fanns ett motstånd mot att asylpolitiska beslut skulle fattas gemensamt med kvalificerad majoritet. Den inställningen till internationellt samarbete i flyktingpolitiska har ändrats.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Johan Bergman - Kulturfolk eller folkkultur?
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 268, isbn 978-91-89140-68-4
 Köp
Kulturfolk eller folkkultur?Kulturfolk eller folkkultur?
1968, kulturarbetarna och demokratin 

Johan Bergman 
isbn 978-91-89140-68-4, 360 sidor

Under 1960-talet växte debatten om kulturens koppling till samhället, politiken och demokratin. Många vänsterradikala kulturarbetare ansåg att en demokratisk välfärdsstat måste verka för ett förändrat kulturellt innehåll och krävde en kultur ”för, av och om folket”. Debatten påverkade utformningen av den statliga kulturpolitiken och ledde så småningom fram till den banbrytande Kulturpropositionen 1974.

I denna bok analyseras hur kulturarbetare under 1960- och 1970-talet slöt sig samman och bildade bland annat Teatercentrum, Musikcentrum och Textilgruppen för att värna sina intressen och demokratisera kulturen. Maktkamperna och kollisionerna mellan ideal och praktik visar att konflikterna ofta handlade om valet mellan att satsa på kulturens folk eller folkets kultur. Många av de frågor som då stod i fokus är fortfarande lika aktuella: Behövs kulturen? Hur bör ett demokratiskt samhälle organisera sitt kulturliv? Är det staten eller marknaden som ska bestämma villkoren?

* * *

"Nyckelordet har ändrats från jämlikhet till företagande" (Kim Salomon, SvD 2010.06.20)

"I en ny bok blottläggs med skärpa och precision hur de vänsterradikala idéerna från 68-rörelsen havererade och gick vilse i sina egna tankegångar. /…/ Studien är noggrant genomförd utan ideologiska skygglappar åt vare sig höger eller vänster /…/ … den visar med kirurgisk precision hur ogenomtänkta ideologier tenderar att skapa motsatsen till vad som var tänkt." (Anders Lagerquist, Dalarnas Tidningar 2010.08.10)