Kundvagnen


 
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären? Läs mer!
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas i ­modern stadsutveckling. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv ­undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Jonas Olofsson - Krisen i skolan
Pris: 194,00 kr (183,02 kr)
Artikelnr: 264, isbn 978-91-89140-66-0
 Köp
Krisen i skolanKrisen i skolan.
Utbildning i politiken och i praktiken 

Jonas Olofsson 
isbn 978-91-89140-66-0, 224 sidor

I Sverige utvecklades skolan enligt en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildningen skulle både vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet.

Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden. Nu etablerades en ny marknads­anpassad skola som snabbt ledde bort från den tidigare ­utbildningsmodellens intentioner. Dagens skolor är inte längre likvärdiga och utbildning leder inte lika självklart till arbete. En stor andel ung­domar fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Och vad gäller yrkesutbildningen har förändringarna inneburit att den i allt mindre grad tillgodoser vare sig arbets­livets eller individens behov av yrkeskvalifikationer. Ansvaret för den yrkesmässiga färdigutbildningen vilar därmed på arbetslivet. Dagens utbildningsmodell befinner sig i kris.

Vilka är förutsättningarna för att idag skapa en skola som minskar utbildningsklyftorna och som innebär effektiva etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden? Ur demokratisk synpunkt bör de centrala utbildningsmålen vara att återupprätta yrkeskvalifikationer och yrkesidentiteter. Dessa mål försummas i dagens skola.

* * *

"Jonas Olofsson förordar en mer jordnära politik, som respekterar att ungdomar är olika och gör olika val och som vägrar att se yrkesskicklighet som ett andra rangens värde. Han inspirerar till fördjupad utbildningsdebatt." (P J Anders Linder, Svenska Dagbladet 2010.03.22)

"Farlig skolväg. Petter Larsson varnar för vänsterbok som vill sortera bort arbetarklassens barn från högskolan /.../ ...en av de farligaste böcker jag läst på länge." (Petter Larsson, Aftonbladet 2010.03.24)

"Regeringen har med sin politik överfört resurser från arbetsmarknadsutbildningen till den reguljära utbildningen. I praktiken innebär det att individen från ett större ansvar för omställningen på arbetsmarknaden" (Ewa Persson, Arbetsmarknaden 2010.03.26)

"... en spennende bok om synen på svensk yrkesutdanning både historisk og sett i forhold til andre land. /.../ ...mycket stimulerende å lese..." (Redaktören, Nettby, www.grenlandsnytt.no 2010.04.01)

"Olofsson visar att föreställningen om att fler akademiskt skolade desto bättre för samhället är en myt./.../ ... vägar för att vidareutbilda sig eller omskola sig senare i livet måste hållas öppna och breda, och inte, som nu, snävas in." (Eva-Lotta Hultén, Göteborgs-Posten 2010.04.01)

"...Jonas Olofsson pekar på hur de flesta unga började arbeta vid 21 års ålder i början av 90-talet, medan de inte kommer in på arbetsmarknaden förrän uppåt 30 idag. I en svidande vidräkning visar han hur politikerna från alla läger under flera decennier skurit ner på yrkesutbildningen i skolan, med katastrofala följder för ungdomsarbetslösheten." (Henrik Brors, Dagens Nyheter 2010.04.15)

"Gnissel om vägval för yrkesutbildning" (Lärarnas Nyheter, Lasse Nohrstedt 2010.05.28)

_______
Lästips:

"Tidiga avhopp störst risk" (Elisabeth Rudhe, Lärarnas tidning 2010.01.29)

"Högre utbildning löser inte alla problem" (Jonas Olofsson, Göteborgs-Posten 2010.03.12)

"Växande oro för unga som blir kvar utanför" (Svenska Dagbladet 2010.03.09)

"Viktigt med ny syn på yrkesutbildning" (Opinion, Skånskan 2010.03.16)

"Färre arbetslösa i utbildning" (Aftonbladet, 2010.03.17)

"Stor skillnad i kommuners hjälp till arbetslösa: Ungdomars övergång från skola till arbetsliv -- aktuella utmaningar och lokala erfarenheter"" (Rapport Lunds universitet, författare: Alexandru Panican & Jonas Olofsson)

"Är man ung, arbetslös och behöver hjälp med att skaffa jobb gäller det att bo i rätt kommun" (Jonas Olofsson, Sydsvenskan 2010.03.26)

"Hur kunde det gå så (s)nett? (Ledare, Folkbladet 2010.06 22)

______
Lästips: "'Sverige har slutat undervisa'. Så förlorade lärarna sitt yrke" (Maciej Zaremba, Dagens Nyheter 2011.04.14)

"Socialdemokraterna sviker yrkeselverna" (Jonas Olofsson, Brännpunkt, Svenska Dagbladet 2011.05.07)

"Idag får unga inte fast jobb förrän de är uppåt 30 år. I början av 90-talet kom de in på arbetsmarknaden mycket tidigare -- vid 21 års ålder. Speciellt svårt är det för de allt fler unga som inte klarar gymnasiet." (TT/Norran, 2010.04.12)