Kundvagnen


 
Bortom girigheten
Vilka överväganden får mäklare, bankchefer och finansiella rådgivare att missbruka sin position och lägga beslag på andra människors pengar? Social status har visat sig vara en viktig driv­kraft, liksom rädslan för att berätta om skulder och misslyckade affärer som kan sätta betydelsefulla livsprojekt på spel.  >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
I väntan på asyl
Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner?  >>>
Jämställdhetens pris
Vi svenskar har rykte om oss att vara världens mest jämställda folk. Men hur står det egentligen till i jämställdhetens Sverige? Vad är det som händer när jämställdheten ska förverkligas? >>>
100 år av välfärdspolitik
Klas Åmark har gjort en unik analys av välfärdsstatens framväxt som saknar motstycke i tidigare forskning.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Familjen i den svenska modellen
Familjepolitikens framväxt är en historia om intressekonflikter. Vilka aktörer och institutioner var det som bestämde den svenska familjepolitikens inriktning? Läs mer!
Samuel Edquist - En folklig historia
Pris: 250,00 kr (235,85 kr)
Artikelnr: 258, isbn 978-91-89140-63-9
 Köp

En folklig historiaEn folklig historia. Historieskrivningen i studieförbund och hembygdsrörelse

Samuel Edquist 
isbn 978-91-89140-63-9, 474 sidor

Det sägs ibland att svenskar är historielösa. Men vad innebär det egentligen att vara intresserad av historia? Måste det handla om krig, kungar och omvälvningar? Om man med historia även menar släktforskning, lokalhistoria, industrihistoria eller vardagens kulturhistoria, kan man knappast säga att svenskar är historielösa. Tiotusentals svenskar ägnar en stor tid av sin fritid åt sådana historiska studier, på egen hand eller tillsammans med andra.

 

Samuel Edquist har undersökt hur svenskarna sysslat med historia i svensk folkbildning — i studieförbundens och hembygdsförening­arnas studiecirklar — från tidigt 1900-tal och fram till våra dagar. Vad är det för historia man intresserat sig för? Är det den ”stora” historien om krig och politik, eller är det den ”lilla” och konkreta historien om bygder, arbetsplatser ­eller kulturella seder? Vilken ideologisk betydelse har dessa historiska studier haft?

 

Berättelsen om det förflutna formar männi­skors idéer och tankar om samtiden. Sätten att ägna sig åt historien speglar också övergripande skiften i samhället. Hur inverkar vår tids trender, präglade av ekonomiska tänkesätt och försök att stärka bygders ”varumärken”, på folkbildningen och dess historiestudier?