Kundvagnen


 
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Ett Sverige i förändring
Sverige har länge betraktats som ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat. Högerpopulism har fått en bred förankring. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står befinner oss i ett skifte. >>>
Den delade staden
Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Vilka processer är det som ligger bakom segregationen?  >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Överstatlig flyktingpolitik
När Sverige blev medlem i EU fanns ett motstånd mot att asylpolitiska beslut skulle fattas gemensamt med kvalificerad majoritet. Den inställningen till internationellt samarbete i flyktingpolitiska har ändrats.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Samuel Edquist - En folklig historia
Pris: 250,00 kr (235,85 kr)
Artikelnr: 258, isbn 978-91-89140-63-9
 Köp

En folklig historiaEn folklig historia. Historieskrivningen i studieförbund och hembygdsrörelse

Samuel Edquist 
isbn 978-91-89140-63-9, 474 sidor

Det sägs ibland att svenskar är historielösa. Men vad innebär det egentligen att vara intresserad av historia? Måste det handla om krig, kungar och omvälvningar? Om man med historia även menar släktforskning, lokalhistoria, industrihistoria eller vardagens kulturhistoria, kan man knappast säga att svenskar är historielösa. Tiotusentals svenskar ägnar en stor tid av sin fritid åt sådana historiska studier, på egen hand eller tillsammans med andra.

 

Samuel Edquist har undersökt hur svenskarna sysslat med historia i svensk folkbildning — i studieförbundens och hembygdsförening­arnas studiecirklar — från tidigt 1900-tal och fram till våra dagar. Vad är det för historia man intresserat sig för? Är det den ”stora” historien om krig och politik, eller är det den ”lilla” och konkreta historien om bygder, arbetsplatser ­eller kulturella seder? Vilken ideologisk betydelse har dessa historiska studier haft?

 

Berättelsen om det förflutna formar männi­skors idéer och tankar om samtiden. Sätten att ägna sig åt historien speglar också övergripande skiften i samhället. Hur inverkar vår tids trender, präglade av ekonomiska tänkesätt och försök att stärka bygders ”varumärken”, på folkbildningen och dess historiestudier?