Kundvagnen


 
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regeringskansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. Vilka möjligheter har de att påverka politiska beslut?  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären?  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Ingrid Söderlind & Kristina Engwall (red) - Barndom och arbete
Pris: 201,00 kr (189,62 kr)
Artikelnr: 246, isbn 978-91-89140-57-8
 Köp

Barndom och arbeteBarndom och arbete 

Ingrid Söderlind & Kristina Engwall (red)
isbn 978-91-89140-57-8, 250 sidor

Barns arbete beskrivs ofta som att de ”hjälper till”. Många föreställer sig att barn i Sverige inte längre arbetar och att skolan ersatt arbete. Men arbete har fortfarande en plats i barns vardag och det vi betraktar som arbete beror i hög grad på hur arbete definieras. Arbete kan vara både informellt och formellt, oavlönat och avlönat, utföras i och utanför hemmet. Vilken syn har barnen själva på arbete? Hur kontrollerar och definierar myndigheter barns arbete?

Barndom och arbete handlar om barns och ungas arbete under tiden 1950–2000. Boken synliggör den komplexitet som finns i barns relation till arbete och dess betydelse i samhället, i familjer och för barnen själva.

Bokens författare är Kristina Engwall, Gunilla Halldén, Tobias Samuelsson, Mats Sjöberg och Ingrid Söderlind. Författarna är knutna till Tema Barn, Linköpings universitet och Institutet för Framtidsstudier.

* * *

"Barn säler tulpaner och jultidningar, hämtar småsyskon på dagis och klipper gräs. Arbetet kan utgöra en viktig del i deras vardag, trots att de finns utanför den formella arbetsmarknaden." (Enikö Koch, Du och Jobbet 2008.11.14)

"Den allt längre obligatoriska skolgången har gjort att barnen försvunnit från arbetsmarknaden. Men arbetar gör de!" (Margareta Sörenson, Expressen 2008.12.22)

"Många svenska barn hjälper till mer hemma än vad deras föräldrar gjorde. Fasta arbetsuppgifter är vanligare nu än för 30 år sedan. Att båda föräldrarna arbetar mycket är en av förklaringarna -- att föräldrarna själva gjorde ganska lite en annan, konstarerar forskarna i antologin Barndom och arbete." (Maria Carling, Svenska Dagbladet  2009.02.06)

"... boken Barndom och arbete ger en övergripande och mångfacetterad bild av relationen mellan barn och arbete, ett ämne som allt för sällan diskuteras. Samtidigt lyckas författarna lyfta upp aspekter som berör vårt sätt att se på barn." (Erika Lundby, Locus 1/09)

"Historiskt sett har barns arbete varit betydelsefullt för både familjen och samhället. Under 1900-talet har detta förändrats i Sverige och vi lever nu i en tid där barn ska skyddas från arbete. På ett sätt har barn och arbete blivit varandras motsatser; barndom är avsaknad av arbete och den som arbetar har lämnat barndomen. Trots detta arbetar barn fortfarande." (Fredrik Lilja, Arbetarhistoria 1-2/2009)

"15-åringar lever inte precis som askungen på slottet. Dammsugning, tvätt, strykning eller matlagningär inte prioriterade sysslor om man säger så. Men föräldrar, klaga inte! Era barn gör faktiskt mer än vad ni själva gjorde som unga..." (Lena Strömberg, Hallands Nyheter 2009.05.06)

"...et viktig empirisk bidrag till forskningen om barnarbeidets historie, først og fremst fordi den belyser en periode som vet lite om." (Ellen Schrumpf, Tidsskrift for Velferdsforksning, vol. 12, Nr 2 2009)

"...man må derfor konkludere, at både i forntiden og i nutiden utgör børnearbejdet et vigtigt element i samfundsøkonomien. Børnearbejdets historie er altså ikke et overstående kapitel, hverken i virkelighedens verden - eller i historieskrivningens." (Ning de Coninck-Smith, Barn nr 3-4 2009)

"...en raekke prisvaerdige og inspirerende bestaebelser på at skrive børnearbejdets historie på ny. En historie med børn i rollen som aktører -- men også en historie, hvor børns bidrag till samfundsøkonomi og forandring synliggøres og tages allvarligt." (Ning de Coninck-Smith, Historisk Tidsskrift Bind 109, häfte 1, 2009)

______
Lästips: "Barn duger till arbete" (Maria Haldesten, Krönikan, Göteborgs-Posten 2008.10.06)