Kundvagnen


 
För att handikapprörelsen
ska nå politisk framgång måste det finnas en kollektiv identitet. Det är en process som aktualiserar också andra in­tressen och maktordningar än de som har med ­kroppars funktionalitet att göra. Den här boken handlar om identitet och rättvisekrav i handikapprörelsen. Hur konstrueras en gemensamma identitet när olika krav ska formuleras? Och vilka erfaren­heter kan ge legitimitet åt organisationens representanter? >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Jämställdhetens pris
Vi svenskar har rykte om oss att vara världens mest jämställda folk. Men hur står det egentligen till i jämställdhetens Sverige? Vad är det som händer när jämställdheten ska förverkligas? >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Åsa Lundqvist - Familjen i den svenska modellen
Pris: 208,00 kr (196,23 kr)
Artikelnr: 230, isbn 978-91-89140-49-3
 Köp
Familjen i den svenska modellenFamiljen i den svenska modellen

Åsa Lundqvist
isbn 978-91-89140-49-3, 296 sidor

När den svenska välfärdsmodellen växte fram var det trygghetssystemen och arbetsmarknadspolitiken som stod i centrum. Under denna tid förvandlades familjen från att vara en enskild angelägenhet till att bli föremål för politiska ingripanden. Familjen blev ett eget politikområde, vars mål och medel kom att diskuteras under flera decennier. Historien om familjepolitikens framväxt är en historia om intressekonflikter. Vilka aktörer och institutioner bestämde den svenska familjepolitikens inriktning?

En viktig plattform var utredningsväsendet. Här artikulerades nya, ibland kontroversiella idéer som ofta var hämtade från samhällsvetenskapens forskning om familj och kön. Vetenskapen gavs därigenom ett stort inflytande inom det offentliga utredningsväsendet. Och därmed även över den förda politiken och det familjepolitiska reformarbetet.

Åsa Lundqvist är sociolog och verksam vid Centrum för genusvetenskap i Lund.

* * *

"Åsa Lundqvist visar att 'familjen' i mycket var en retorisk konstruktion. När de problem som formulerades skulle få en lösning, var det kvinnan som blev föremål för samhällets omsorger." (Åke Svidén, politiken.se 2007.05.16)

"Familjen - en svensk kärlekshistoria /.../ Det som en gång var rent privat utvecklades till ett politikområde i takt med att den svenska välfärdsmodellen växte fram, konstaterar Åsa Lundqvist i sin belysande bok Familjen i den svenska modellen. (Heidi Avellan, Sydsvenska Dagbladet 2007.06.16)