Kundvagnen


 
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Staden som ideologi
Kiruna är en stad som lever för och av sin gruvbrytning. Under senare tid har Kiruna uppmärksammats därför att den fortsatta malmbrytningen kräver att staden flyttas. Föreställningar och förväntningar som rör staden har blivit synliga.  >>>
Kampen om facket
Under 1970-talet försvagades både den fackliga identiteten och demokratin i det socialdemokratiska partiet. En orsak var ”Rosornas krig”, en annan var genusordningen; männen dominerade facket, medan kvinnor fick allt större inflytande i partiet.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Åsa Lundqvist - Familjen i den svenska modellen
Pris: 208,00 kr (196,23 kr)
Artikelnr: 230, isbn 978-91-89140-49-3
 Köp
Familjen i den svenska modellenFamiljen i den svenska modellen

Åsa Lundqvist
isbn 978-91-89140-49-3, 296 sidor

När den svenska välfärdsmodellen växte fram var det trygghetssystemen och arbetsmarknadspolitiken som stod i centrum. Under denna tid förvandlades familjen från att vara en enskild angelägenhet till att bli föremål för politiska ingripanden. Familjen blev ett eget politikområde, vars mål och medel kom att diskuteras under flera decennier. Historien om familjepolitikens framväxt är en historia om intressekonflikter. Vilka aktörer och institutioner bestämde den svenska familjepolitikens inriktning?

En viktig plattform var utredningsväsendet. Här artikulerades nya, ibland kontroversiella idéer som ofta var hämtade från samhällsvetenskapens forskning om familj och kön. Vetenskapen gavs därigenom ett stort inflytande inom det offentliga utredningsväsendet. Och därmed även över den förda politiken och det familjepolitiska reformarbetet.

Åsa Lundqvist är sociolog och verksam vid Centrum för genusvetenskap i Lund.

* * *

"Åsa Lundqvist visar att 'familjen' i mycket var en retorisk konstruktion. När de problem som formulerades skulle få en lösning, var det kvinnan som blev föremål för samhällets omsorger." (Åke Svidén, politiken.se 2007.05.16)

"Familjen - en svensk kärlekshistoria /.../ Det som en gång var rent privat utvecklades till ett politikområde i takt med att den svenska välfärdsmodellen växte fram, konstaterar Åsa Lundqvist i sin belysande bok Familjen i den svenska modellen. (Heidi Avellan, Sydsvenska Dagbladet 2007.06.16)