Kundvagnen


 
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Staden som ideologi
Kiruna är en stad som lever för och av sin gruvbrytning. Under senare tid har Kiruna uppmärksammats därför att den fortsatta malmbrytningen kräver att staden flyttas. Föreställningar och förväntningar som rör staden har blivit synliga.  >>>
Kampen om facket
Under 1970-talet försvagades både den fackliga identiteten och demokratin i det socialdemokratiska partiet. En orsak var ”Rosornas krig”, en annan var genusordningen; männen dominerade facket, medan kvinnor fick allt större inflytande i partiet.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Maria Zackariasson - Viljan att förändra världen
Pris: 201,00 kr (189,62 kr)
Artikelnr: 226, isbn 978-91-89140-46-2
 Köp

Viljan att förändra världenViljan att förändra världen

Maria Zackariasson 
isbn 978-91-89140-46-2, 280 sidor

Att unga människor inte är tillräckligt intresserade av politik är en uppfattning som med jämna mellanrum förs fram i debatten. Den yngre generationen beskrivs som politiskt oengagerad och passiv och betydligt mer intresserad av mode, media och mobiltelefoner. Olika åtgärder prövas för att göra ungdomarna mer delaktiga i den demokratiska processen, allt från lokala ungdomsråd till politiska debattprogram som riktar sig speciellt till de unga väljarna.

Men samtidigt finns det ungdomar som hyser ett brinnande intresse för politik. De demonstrerar mot krig och rasism, deltar i gatupartyn för att ta tillbaka staden eller river ner reklamaffischer med sexistiska bilder. I den här boken får några av dessa unga engagerade individer komma till tals. Etnologen Maria Zackariasson har intervjuat ett tjugotal norska och svenska ungdomar som är aktiva i den globala rättviserörelsen, och har under ett års tid följt verksamheten i deras lokalföreningar.

Hur ser dessa ungdomar på det demokratiska systemet i Sverige och Norge? Hur uppfattar de sin egen roll i samhället? Vad har de för syn på politiskt handlande? Varför har de valt ett utomparlamentariskt politiskt engagemang och hur ställer de sig till partipolitiken? Hur ser deras politiska engagemang ut i praktiken?

* * *

".. en bra introduktion till tankar och idéer hos den globala rättviserörelsen samt en god diskussion om demokrati, politiskt engagemang samt de metoder som ungdomar använder i sin kamp för en bättre värld." (Johan Wicklén, Nittonde stolen 2007.03.10)

"Oavsiktligt kan studien stå som föredöme för journalistiken. Zackariasson vänder och vrider på de svar hon får, hon tolkar, problematiserar och relaterar till annan forskning. Visst, ibland blir det lite omständligt. Och bilden av aktivisterna blir inte alltid klarare. Men mycket, mycket bättre. Så här nyanserat kan intervjuer göras." (Petter Larsson, Efter arbetet 2007.08.13)