Kundvagnen


 
Bortom girigheten
Vilka överväganden får mäklare, bankchefer och finansiella rådgivare att missbruka sin position och lägga beslag på andra människors pengar? Social status har visat sig vara en viktig driv­kraft, liksom rädslan för att berätta om skulder och misslyckade affärer som kan sätta betydelsefulla livsprojekt på spel.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Transnationella rum
Migranters kontakter med sina tidigare hemländer ger upphov till sociala, politiska, ekonomiska, kulturella aktiviteter som överskrider nationsgränser. Nya perspektiv på internationell migration. Läs mer!
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Ann-Marie Ekengren - Olof Palme och utrikespolitiken
Pris: 201,00 kr (189,62 kr)
Artikelnr: 216, isbn 978-91-89140-41-7
 Köp

Olof Palme och utrikespolitikenOlof Palme och utrikespolitiken.
Europa och Tredje världen

Ann-Marie Ekengren 
isbn 978-91-89140-41-7, 276 sidor

[Lästips: "Olof Palme och medierna" av Gunnela Björk]

Olof Palme (1927-1986) har ofta beskrivits om en idéentreprenör. Han var en politiker som väckte starka känslor hos både meningsmotståndare och fränder. De flesta som hörde Olof Palme hade svårt att vara likgiltiga inför hans politiska tilltal. Alla som var politiskt aktiva i någon större utsträckning under 1960-, 1970- eller 1980-talen hade ett uttalat förhållningssätt till Palme och hans politiska gärning.

Hittills är det i första hand politiska journalister som studerat och analyserat Palmes politik, hans gärning och personliga stil. Förbluffande lite forskning har genomförts som behandlar innehållet, ursprunget och effekterna av Olof Palmes idéer.

Den här boken handlar om Olof Palmes politiska visioner och idéer, med fokus på den utrikespolitik han drev. Vilken betydelse har idéer och enskilda individer för de beslut som fattas? Genom att studera Palmes idéer beträffande Europapolitiken och stödet till befrielserörelser i Tredje världen, analyseras på vilket sätt idéer har betydelse för staters utrikespolitik.

* * *
 
"Bra. Det är dessutom givande att gå tillbaka till de åren med dess höga debattläge. /.../ Ann-Marie Ekengren skriver väl om hur biståndspolitiken radikaliserats av tiden och solidaritetsrörelserna. /.../ Ekengren skriver också intressant om en annan, efterverkande debatt, den om europeiskt samarbete." (Anders Ehnmark, Expressen 2005.11.30)
 
"Undersökningen bekräftar den gängse bilden att Olof Palme i hög grad var en idépolitiker. Den visar också att idépolitikens möjligheter främst finns i den tidigare fasen av en politisk frågas utveckling, nämligen 'definitionsfasen', då handlingsalternativen ännu inte har mejslats ut." (Sven Ove Hansson, BTJ)
 
"Här framträder dilemmat för alla som studerat hans epok - att han [Olof Palme] så utpräglat var det talande ordets man, en av svensk politiks stora retoriker. När man sedan läser hans tal reser sig frågetecknen kring vad det var som så kunde tända både hans anhängare och vedersakare." (Mats Johansson, Smedjan 2005.12.08)
 
"Bilden av Palme som Europapolitiker blir tydligare än förut." (Sverker Sörlin, Dagens Nyheter 2006.01.04)
 
"Visst ger Ann-Marie Ekengrens bok /.../ inblickar i hans idévärld. Men nog behöver till exempel tredjevärldenpolitiken och prövas i förhållande till vad den i praktiken ledde till. Till exempel stater som nu inte skulle ha platsat på Sida:s biståndslista." (Claes Arvidsson, Svenska Dagbladet 2006.02.13)
 
"Delar av den Palmeska linjen präglar ännu svensk utrikespolitik -- men det mesta har försvunnit, menar Ann-Marie Ekengren /.../ -Man kritiserar inte längre andra stater. Under Palmes tid var Sveriges regering väldigt kritisk mot såväl diktaturer som supermakter." (Mats Carlbom, Dagens Nyheter 2006.02.25)
 
"... ett mycket akademiskt verk om Palmes utrikespolitiska engagemang." (Jan Karlsson, Sundsvalls Tidning, 2006.02.27)
 
"Ett politiskt förlopp stuvas in i förklaringsmodeller." (Lena Sundström, Aftonbladet, 2006.02.27)
______
Lästips: "Borgerligheten och Palme" (Anneli Särnblad och Arne Kjörnsberg, Dala-Demokraten Debatt 2006.04.11)