Kundvagnen


 
Den svenska väljaren
Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röster samma värde. Men vägen fram till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed har personliga egenskaper och erfarenheter också betydelse när vi röstar. Läs mer  >>>
100 år av välfärdspolitik
Klas Åmark har gjort en unik analys av välfärdsstatens framväxt som saknar motstycke i tidigare forskning.  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regerings-kansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. De har stora möjligheter att påverka politiska beslut.  >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Klas Åmark - Hundra år av välfärdspolitik
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 208, isbn 978-91-89140-39-4
 Köp
100 år av välfärdspolitikHundra år av välfärdspolitik.
Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige

Klas Åmark 
isbn 978-91-89140-39-4, 346 sidor

Den välfärdsstat som byggdes upp i Sverige och Norge saknade motsvarighet utanför Norden. Socialförsäkringarna, som var en central del av dessa reformer, väckte stor internationell uppmärksamhet.

Klas Åmark har följt historien om hur det gick till när socialförsäkringssystemen etablerades, från de första lagstiftningsförsöken 1880 tills de var fullt utbyggda omkring 1980. I denna bok gör han en unik jämförande analys som saknar motstycke i tidigare forskning. Den svenska efterkrigstidens strider om de grundläggande sociala rättigheterna mellan de politiska blocken och inom arbetarrörelsen jämförs med den norska konsensuspolitiken och samverkan i socialförsäkringsfrågorna mellan de politiska partierna.

För de politiska aktörerna blev det ofta viktigare att välja sådana lösningar som var möjliga, snarare än att genomföra vad de helst ville. Politik blev att välja, inte att vilja.

* * *
 
"I en internationell jämförelse är likheterna mellan de två olika ländernas [Sverige soch Norges] system mycket stora. De senaste tjugo åren har länderna glidit isär. I Sverige har ersättningsnivåerna i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna sänkts till 80 procent, medan Norge behållit 100-procentsnivån. (Anders Eld, LO-tidningen 2005.05.27)
 
"Klas Åmark täcker ett stort politikområde. Han har gått igenom väldiga material. Han kan peka på intressanta kontraster mellan de bägge länderna. /.../ Under den hundraårsperiod han studerat har det uppstått en rad nya 'normaliteter'. En av dessa är kvinnornas massiva utträde på arbetsmarknaden, från 1960-talet och framåt." (Anders Björnsson, FIB/KF nr 8 2005)
 
"...därför är det en lisa att öppna Åmarks bok. I den är perspektivet snävare, men därmed kan han också berätta en sammanhängande historia. Hur kom det sig att de norska och svenska välfärdssystemen blev vad de är -- och hur socialdemokratiska är de, egentligen?" (Gunnar Wetterberg, Sydsvenska Dagbladet 2005.09.23)
 
"Sociala rättigheter är aldrig självklara, skriver Klas Åmark i en jämförande studie av svensk och norsk välfärdspolitik /.../ Åmark konstaterar att välfärdssystemen länge inte var till för alla. Ännu 1960 var bara hälften av löntagarna med i arbetslöshetsförsäkringen. Cirka 1,4 miljoner anställda stod utanför." (Åke Svidén, politiken.se 2005.06.17)