Kundvagnen


 
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas i ­modern stadsutveckling. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv ­undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
I väntan på asyl
Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner?  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Stefan Svallfors - Klassamhällets kollektiva medvetande
Pris: 201,00 kr (189,62 kr)
Artikelnr: 204, isbn 978-91-89140-37-0
 Köp

Klassamhällets kollektiva medvetandeKlassamhällets kollektiva medvetande

Stefan Svallfors 
isbn 978-91-89140-37-0, 280 sidor

I Klassamhällets kollektiva medvetande studeras klasskillnader i åsikter om centrala samhällsfrågor. Finns det klasskillnader i synen på arbete och familj, marknad och politik, rättigheter och moral, fördelning och rättvisa? Skiljer sig svenska klassmönster från klassmönster i andra länder? Hur kan det i så fall förklaras? Förändras klasskillnaderna i åsikter och vad beror det i så fall på?

Med hjälp av data från internationellt jämförande undersökningar tecknas en bild av klasskillnader i tid och rum. I motsats till vad som ofta antagits, är klasskillnaderna i Sverige stora i jämförelse med Storbritannien, Tyskland och USA. Inte heller syns några tydliga tecken på minskade klasskillnader under de senaste decennierna. Klass är fortfarande en av vårt samhälles centrala konfliktlinjer.

Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Umeå universitet. Han har även skrivit böckerna Välfärdsstatens moraliska ekonomi och Sidospår. Essäer om klass & politik.

* * *

"Den svenska politiken har varit klasspräglad på ett annat sätt än i USA, och det får som resultat att klasskillnaderna i åsikter blir större här, säger Stefan Svallfors." (Lena D Lindström, Västerbottens-Kuriren 2004.12.09)

"Den kulturella vändning som Stefan Svallfors tycker sig se inom politiken kan innebära att arbetarnas moralkonservativa hållning efterhand får större inflytande än deras jämlikhetsinriktade och välfärdsstöttande inställningar." (Thomas Eriksson, Norra Västerbottens Tidning 2004.12.14)

"Vänster som blivit höger och tvärtom. Synen på familjen, arbetet och välfärden skiljer sig mellan samhällsklasserna. Den följer inte heller förväntade mönster./.../ Vilka attitydfrågor som i framtiden kommer att definera 'höger' och 'vänster' blir därför av stor betydelse för hur länken mellan klass och politik kommer att utformas, skriver umeåforskaren." (Thomas Eriksson, Piteå-Tidningen 2004.12.18)

"Det är hur bra som helst ..." (P O Ågren, Sundsvalls tidning 2005.01.21)

"Ofta används statistik för att på ett övertygande sätt påvisa det som är så uppenbart att det blir trivialt. Ännu vanligare är det att forskaren inte vågar ta med sig sina slutsatser ut i den politiska verkligeheten och än mindre fundera på orsakssamband. Klassamhällets kollektiva medvetande är motsatsen: utan åthävor stiger ur de torra tabellerna en levande debatt /.../." (Cecilia Verdinelli-Peralta, Röda Rummet 1/2005)

"Svallfors är professor i sociologi. De källor han öser ur är på en gång kristallklara och abstrakta: han vill åt det som är mätbart i generella analyser, djupdykningar i någon enstaka subkultur är inte hans sak. /.../ Därvidlag liknar angreppssättet lustigt nog Marx, som faktiskt aldrig skrev särskilt utförligt om den klassfackla han lyste upp historien med." (Göran Greider, Dagens Nyheter 2005.02.05)

"Klasstillhörighet är lurigt, det tillstår också Stefan Svallfors. På vilken grund ska klasser indelas? Inkomst? Utbildningsnivå? Inflytande över produktionsvillkoren? Svallfors menar att det är den typ av anställning en människa har som definierar dennas klasstillhörighet." (P O Ågren, Västerbottens-Kuriren 2005.02.10)

"I denna slutrapport från ett omfattande forksningsprojekt redovisar sociologiprofessorn vid Umeå universitet, Stefan Svallfors, med stor skärpa och iakttagelseförmåga mycket intressanta forskningsfynd rörande aspekter på klasstillhörighet." (Anders Weidung, BTJ 2005:7)

"...innehåller åtskilligt sprängstoff om svenska folkets värderingar." (Martin Tunström, Smålandsposten 2005.02.08)

"Svallfors vill visa hur människor som arbetar med skilda saker, och därför kan delas in i klasser, skiljer sig åt i uppfattningar om samhället. /.../ När politik ska utjämna skillnader formuleras politiken på klassmässig grund, vilket egendomligt nog stärker banden mellan klass och attityd. (David Wästerfors, Sydsvenskan 2005.02.25)

"Kön och etnicitet är inne, klass ute. Men klassskillnaderna består visar denna studie av Storbrittanien, Tyskland, USA och Sverige." (Hans Norebrink, Tidningen Broderskap och Smålänningen, mars 2005)

"Svallfors är ingen propagandist. Han arbetar som traditionell vetenskapsman, stadigt förankrad i en empirisk tradition där allt ska beläggas med siffror." (Mats Deurell, politiken.se 2005.03.15)

"...stor skärpa och iakttagelseförmåga /.../." (Anders Weidung, BTJ 2005.06.09)

"Förvänta dig ingen kioskvältare. Det här är statisktisk sociologi, inte poesi. Men i all sin stillhet med viss sprängkraft i samtidens blinda samhällsdiskussion." (Klas Rönnbäck, dagensbok.com 2005.05.12)

"När det gäller synen på familjen är klasskillnaderna tydliga. Ett påstående som: 'Mannens uppgift är att tjäna pengar, kvinnans uppgift är att ta hand om hemmet och familjen' ger tydligt utslag, där arbetarklassen är mer benägen att hålla med. (Henrik Höjer, Forskning och Framsteg 3/2005)

"Dagens klassklyftor handlar om värderingar./.../ Uppfattningen att klassamhället inte längre finns och att alla är mer eller mindre en medelklass stämmer inte, enligt Stefan Svallfors." (Uppsalanytt 2005.04.04)

"Svallfors själv är tydlig med sin uppfattning att klass fortfarande är ett relevant begrepp och kommer att fortsätta att vara det. Hans klassbegrepp är emellertid mer nyanserat än det förenklat marxistiska, som än idag kan lyftas fram i vänsterdebatten och där klasskillnaden går mellan 'kapital' och 'arbete'. Svallfors behåller positionen i det ekonomisk livet som utgånspunkt för klassbegreppet /.../ Mediavärlden domineras av den urbana, välutbildade medelklassens samhällsbilder, och den bilden avgör i ganska stor utsträckning vad media lyfter fram, och hur ljuset faller på den. I andra delar av (klass)samhället ser faktiskt bilden annorlunda ut. Som Svallfors bok indirekt visar." (Ann-Marie Lindgren, Tankesmedjan idé & tendens)

"Under 2004 hade ingen vd för ett svenskt börsnoterat företag under 600 000 kronor i månaden och topparna tjänar över miljonen. Även statliga vd-ar kommer upp i 400 000 - 600 000 kronor. Så vill inte svensken ha det, skriver ST press och refererar till boken Klassamhällets kollektiva medvetande. /.../ Näringslivets toppar bör tjäna drygt tre gånger så mycket som en industriarbetare och en läkare dubbelt så mycket som industriarbetaren, har Svallfors kommit fram till i sina undersökningar." (Nyhetsbyrån NA Media, Folkbladet 2005.09.12)

"Stefan Svallfors har studerat hur olika klasser ser på 'moralfrågor' i Sverige, Tyskland, Storbritanien och USA. /.../ Enligt Svallfors har arbetarklassen också en mer traditionell syn på familj och könsroller, och är mer skeptiska mot invandrare och andra minoriteter. Svallfors slutsats är att arbetare röstar vänster inte 'på grund av utan trots vänsterpartiernas inställning i moralfrågor'." (Göran Eriksson, Svenska Dagbladet 2006.04.30)

_____________
Lästips:

"Lyft fram det positiva med skatter och välfärd." (Irene Wennemo, Sydöstran 2005.04.04)

"Pang pang, du är död, bögjävel! (Åsa Linderborg, Aftonbladet 2005.05.09)

"Bara genom att lyfta upp fördelningspolitiken på den politiska dagordningen kan vänstern motverka att Sverige går samma väg som Danmark och Frankrike, där de nya arbetarledarna heter Pia Kjaersgaard och Jean-Marie Le Pen. Det hävdar den Umeåbaserade sociologiprofessorn Stefan Svallfors, som forskar på samband mellan klasstillhörighet och attityder." (Rikard Johansson, Internationalen 2006.07.02)