Kundvagnen


 
Den svenska väljaren
Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röster samma värde. Men vägen fram till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed har personliga egenskaper och erfarenheter också betydelse när vi röstar. Läs mer  >>>
100 år av välfärdspolitik
Klas Åmark har gjort en unik analys av välfärdsstatens framväxt som saknar motstycke i tidigare forskning.  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regerings-kansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. De har stora möjligheter att påverka politiska beslut.  >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Anne Grönlund - Flexibilitetens gränser
Pris: 201,00 kr (189,62 kr)
Artikelnr: 198, isbn 978-91-89140-33-2
 Köp

Flexibilitetens gränserFlexibilitetens gränser.
Förändring och friktion i arbetsliv och familj

Anne Grönlund 
isbn 978-91-89140-33-2, 260 sidor

Ordet flexibilisering har blivit symbolen för en rad storslagna förhoppningar. Flexibilitet ses som en ödesfråga för moderna organisationer och antas bana väg för ett mer jämställt och familjevänligt arbetsliv. Men i vad mån grundar sig egentligen dessa förhoppningar på fakta?

Flexibilitetens gränser bygger på ett omfattande enkätmaterial som visar hur strävan efter flexibilitet tar sig uttryck på svenska arbetsplatser. Genom en studie av tre branscher får vi en bild av både kvinnors och mäns arbetsliv – en bild som på flera sätt skiljer sig från den som tecknas i debatten. Boken visar att organisatorisk flexibilitet kan skapas på många sätt och inte förutsätter en sämre trygghet och försvagade rättigheter för de anställda. Men flexibiliteten leder inte självklart till bättre jobb eller till en smidig förening av arbete och familj. Traditionella barriärer i form av kön och position elimineras inte heller av de förändringar som går under namnet flexibilisering.
 
* * *
 
"-Att arbetsrätten skulle vara ett hinder är kraftigt överdrivet. Genom lokala avtal finns möjlighet att göra stora undantag från lagen om anställningsskydd och övriga arbetsrättslagar. Det är intressant eftersom arbetsgivarna ofta pekar ut arbetsrätten som ett avgörande hinder för flexibilitet, kommenterar Anne Grönlund." (Gunhild Wallin, Arbeidsliv i Norden 3/2004)
 
"... sticker hål på många myter om det flexibla arbetslivet." (Hans Lundgren, Du&Jobbet nr 8/2004)
 
"Hon spräcker myten om flexibiliteten" (Karin Falkenström, Försäkring & Finans nr 9/2004)
 
"Flextid ökar inte hemarbetet. Män gör inte mer hushållsarbete bara för att deras tid i hemmet ökar." (Petra Martinsson, Metro Finans 2004.09.29)
 
"... talet om arbetsrätten som det viktigase hindret mot flexibilitet är en myt." (Jeanette Herulf, Dagens Arbete 2004.09.27)
 
"Väntar du på att få bestämma mer över din arbetstid? Att få frihet att lägga schemat för att lättare kombinera jobbet med familjen och bli mer jämställd hemma? Glöm det. Det blir inte mer jämställt, mindre stressigt eller någon tid över till familjen för att du arbetar flexibelt, som det heter på managementprosa." (Karin Lindgren Strömbäck, LO-tidningen 2004.10.08)
 
"Det är en myt att de svenska arbetsrättsreglerna hindrar flexibilitet. Genom lokala förhandlingar kan arbetsgivarna förhålla sig till en föränderlig omvärld." (Lag & Avtal 2004.10.08)
 
"Talet om det nya arbetslivet bygger på flera myter som inte håller för en närmare granskning. (Olof Axelsson, Civilekonomen.se 2004.10)
 
"Det [ordet flexibilitet] är ett glidandande ord som används både som mål och medel. /.../ -Arbetslivet är flexibelt och facken har varit med och påverkat denna utveckling. När företagen definierar arbetsrätten som ett hinder handlar det snarare om procedurens pris /.../ " (Lag & Avtal 2004.10.11)
 
"Flexibel arbetstid gör inte familjen lyckligare. /.../ -Du är flexibel men familjelivet är det inte, konstaterar Anne Grönlund. Dagis har sina tider, mat ska lagas, barnen ska skjutsas till sina aktiviteter. Det är naivt att tro att sådana rutiner kan ändras ständigt." (Awiwa Keller, Dagens Nyheter 2004.10.12)
 
"Flexibilitet - en fråga om makt. /.../ Det stora bidraget är att den [boken] vänder sig till en skumögd debatt som inte är särskilt kunskapsbaserad, utan oreflekterad. Det är en god utgångspunkt för samhällsvetenskaplig forskning." (P O Ågren, Västerbottens-Kuriren 2004.10.19)
 
"...det pratas mycket om det nya arbetslivet och då är det uteslutande i positiva ordalag. Men få har granskat ordets innebörd och vad flexibiliteten får för konsekvenser i realiteten. Förrän nu. /.../ Och resultaten är lite överaskande." (Ronden.se 2004.10.19)
 
"Är flexibiliteten den revolution som somliga påstår? Knappast, i alla fall inte för kvinnor i vården, som har levt i flexibilitetens era rätt länge." (Vårdfacket nr 10 november 2004)
 
"Arbetsrätt och fackliga företrädare hindrar inte arbetsgivarnas behov av flexibilitet." (Erling Forsman, TCO-tidningen nr 12.04)
 
"-Visst är det bra att individen får större inflytande över sin arbetssituation, men det går inte att lämna allt till individen. Den mest negativa effekten av flexibilitet i arbetet är att man tror att det kan lösa alla problem." (Kerstin Haggren, Smålandsposten 29 december 2004)
 
"Resultaten /.../ är tänkvärda och undergräver en hel del teser som förts fram i debatten. /.../ ...en tematiskt viktig kritisk granskning av utgångspunkterna i den retorik som, utan att ifrågasättas eller prövas i någon nämnvärd omfattning, kommit att prägla de flesta moderna organisationer." (Johan Ohlsson, Kvinnoforskningsnytt 1/2005)
 
"Gjennom et betydelig empirisk arbeid bringer Anne Grönlund forskningen videre og dermed vår kunnskap på dette feltet. /.../ ...et presist og elegant språk er klargjørande og forbilledlig." (Bjørg Aase Sørensen, Arbetsmarknad & Arbetsliv årg 11, nr 1, våren 2005)
 
"Flexibel men inte fri. Det är klart att det låter bra att få frihet och inflytande över jobbet, säger Anne Grönlund. Men risken är att man lurar sig själv om man tror att det flexibla arbetslivet ger familjelivet större spelrum. Dygnet har fortfarande bara 24 timmar." (Anna-Lena Lindskog, Västerbottens-Kuriren 2005.02.26)
 
"Anne Grönlunds forskning visar att möjligheten att arbeta flexibelt ofta ses som en belöning. Chansen att få bestämma över sin arbetstid ökar med manligt kön och högre position. -Att ha barn och mer ansvar för hemarbetet ger inte mer flexibla villkor och är ingen mirakelkur för jämställdhet." (Helene Thornblad, Arbetsliv 2005.05.31)
 
"Anne Grönlund menar att man aldrig får något gratis, med mycket fria arbetstider ökar också kraven på motprestation, arbetsgivaren vill ha mer i gengäld och risken finns att man aldrig känner sig riktigt ledig. -Varken en förkortad arbetstid eller mer flexibla arbetstider är patentlösningar för att nå ökad jämställdhet." (Ingrid Runsten, Helsingborgs Dagblad 2006.03.06)

"Flexibilitet har blivit ett kodord för modern. Men vad gör den med oss? I arbetslivet finns en övertro på vad man kan åstadkomma med flexibilitet, anser forskaren Anne Grönlund. Den som själv kan bestämma när arbetsdagen börjar och slutar upplever mer konflikt mellan jobb och familj än den som har ett oflexibelt schema." (Anna Asker, Svenska Dagbladet 2009.01.29)