Kundvagnen


 
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Staden som ideologi
Kiruna är en stad som lever för och av sin gruvbrytning. Under senare tid har Kiruna uppmärksammats därför att den fortsatta malmbrytningen kräver att staden flyttas. Föreställningar och förväntningar som rör staden har blivit synliga.  >>>
Kampen om facket
Under 1970-talet försvagades både den fackliga identiteten och demokratin i det socialdemokratiska partiet. En orsak var ”Rosornas krig”, en annan var genusordningen; männen dominerade facket, medan kvinnor fick allt större inflytande i partiet.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Kristina Gustafsson - Muslimsk skola, svenska villkor
Pris: 201,00 kr (189,62 kr)
Artikelnr: 200, isbn 978-91-89140-32-5
 Köp

Muslimsk skola, svenska villkorMuslimsk skola, svenska villkor 

Kristina Gustafsson
isbn 978-91-89140-32-5, 250 sidor 

När en grupp föräldrar vill starta en muslimsk friskola inleds en långvarig politisk konflikt. Även om lagen tillåter det är startandet av en muslimsk friskola långt ifrån en självklar rättighet. Genom sina krav på en muslimsk konfessionell utbildning utmanar dessa föräldrar grundläggande föreställningar om Sverige och det svenska. Kristina Gustafsson har följt etablerandet av en muslimsk friskola. Hur såg villkoren ut för de muslimska föräldrarnas engagemang? Vilka politiska konsekvenser medförde den muslimska skolan? Hur fungerar en muslimsk friskola i praktiken?

Utifrån en rad etnografiska beskrivningar får vi lära känna de drömmar och utopier som låg bakom friskolans etablerande, men också vad som händer när utopier ska förverkligas. Boken väcker frågor om historia, identitet, kultur och plats. Den handlar om maktfördelning och tolkningsföreträde men också om ifrågasättande och kritisk reflektion.

* * *

"... en berättartekniskt skicklig och inbjudande bok /.../ Gustafsson biter sig konsekvent fast vid sitt etikproblem vilket berikar boken. Vi möter efterhand en allt mer komplicerad diskussion med en mängd möjliga spår som påverkar grundfrågan om hur mångfald förstås och berarbetas, både i diskussion och praktik." (Pedagogoiska Magasinet 2005.11.29)