Kundvagnen


 
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regeringskansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. Vilka möjligheter har de att påverka politiska beslut?  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären?  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Diana Mulinari & Anders Neergaard - Den nya svenska arbetarklassen
Pris: 215,00 kr (202,83 kr)
Artikelnr: 192, isbn 978-91-89140-31-8
 Köp

Den nya svenska arbetarklassenDen nya svenska arbetarklassen.
Facket och de rasifierade arbetarna

Diana Mulinari & Anders Neergaard
isbn 978-91-89140-31-8, 320 sidor

Vilken bild har LO av invandrare och invandrararbetare? Diana Mulinari och Anders Neergaard har forskat om nätverket FAI — Fackligt Aktiva Invandrare — och erfarenheter av kamp inom facket. Hur kan man jobba fackligt om man inte betraktas som ”en riktig arbetare”? Hur skapas medvetanden som samtidigt spänner över klass, kön och etnicitet?
Med hjälp av begreppen rasifiering och kulturrasism analyseras den problematiska relationen mellan LO och fackligt aktiva invandrare. Författarna visar hur denna grupp marginaliseras inom fackföreningsrörelsen, men också hur en bredare etnisk mobilisering kan åstadkommas på den fackliga arenan.

Diana Mulinari och Anders Neergaard är sociologer vid Lunds universitet och Arbetslivsinstitutet.

* * *

"Den är rent ut sagt jävligt bra." (Örjan Svedberg, Stockholms fria tidning 2004.06.19)

"Diana Mulnaris och Anders Neergaards granskning av LO visar att Sveriges största fackliga organisation inte har hängt med arbetsklassens förändring. Diskussionen om skiktningarna inom arbetarklassen anses inte tillräckligt viktig." (Rakel Chukri, Sydsvenskan 2004.07.11)

"... en högst aktuell bok för samhällsintresserade." (Jan Ch Karlsson, BTJ)

"Det är i långa stycken en hård kritik av de svenska fackföreningarna som levereras. /.../ Fackföreningarna har varit och är en del att ett nationsbyggande, svenskt, projekt. Inte så att invandrare utesluts men "hamnar" på något sätt underst i de flesta hierarkier, också i facket." (Lars Henriksson, LO-tidningen 2005.01.21)

______
Lästips: "Rasfördomar i folkrörelser hindrar politisk integration" (Bo Bengtsson & Karin Borevi, DN Debatt 2004.11.11)

Lästips: "Ge alla samma chans till jobben" (Alireza Behtoui, Fredrik Hertzberg, Wuokko Knocke och Anders Neergaard, Aftonbladet 2004.09.02)