Kundvagnen


 
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Staden som ideologi
Kiruna är en stad som lever för och av sin gruvbrytning. Under senare tid har Kiruna uppmärksammats därför att den fortsatta malmbrytningen kräver att staden flyttas. Föreställningar och förväntningar som rör staden har blivit synliga.  >>>
Kampen om facket
Under 1970-talet försvagades både den fackliga identiteten och demokratin i det socialdemokratiska partiet. En orsak var ”Rosornas krig”, en annan var genusordningen; männen dominerade facket, medan kvinnor fick allt större inflytande i partiet.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Isabell Schierenbeck - Bakom välfärdsstatens dörrar
Pris: 208,00 kr (196,23 kr)
Artikelnr: 188, isbn 978-91-89140-28-8
 Köp

Bakom välfärdsstatens dörrarBakom välfärdsstatens dörrar

Isabell Schierenbeck
isbn 978-91-89140-28-8, 286 sidor
 

”Frontlinjebyråkrater” har ofta långvarig kontakt med sina klienter, tillsammans med ett stort individuellt handlingsutrymme. Hur hanterar dessa arbetsförmedlare, socialsekreterare och invandrarsekreterare sitt handlingsutrymme i mötet med invandrarklienter? 

I Israel, däremot, har den invandrade befolkningen efter kort tid i landet arbete i nästan samma utsträckning som den övriga befolkningen. Hur kan det komma sig? Finns förklaringen till detta inom de organisationer som ansvarar för invandrarnas första tid i det nya landet?

Jämförelsen visar att invandrare betraktas utifrån stereotypa föreställningar i både Israel och i Sverige. Svensk myndighetsutövning utmärks av en flexibel tillämpning av regelverket och en orientering mot den enskilda klientens behov och önskemål. Den israeliska myndighetsutövningen tar istället utgångspunkt i en mer strikt tillämpning av regelverket och ett tydligare uppdragstänkande. Stereotypa uppfattningar får därför möjlighet att slå igenom i det svenska fallet, men inte i det israeliska. Vad som sker bakom välfärdsstatens dörrar får på så sätt stora konsekvenser för människors levnadsvillkor och livsprojekt.

____
Lästips: ”I dörren står byråkraten.” Artikel av Isabell Schierenbeck i i&m nr 1, februari 2004.