Kundvagnen


 
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären? Läs mer!
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas i ­modern stadsutveckling. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv ­undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Isabell Schierenbeck - Bakom välfärdsstatens dörrar
Pris: 208,00 kr (196,23 kr)
Artikelnr: 188, isbn 978-91-89140-28-8
 Köp

Bakom välfärdsstatens dörrarBakom välfärdsstatens dörrar

Isabell Schierenbeck
isbn 978-91-89140-28-8, 286 sidor
 

”Frontlinjebyråkrater” har ofta långvarig kontakt med sina klienter, tillsammans med ett stort individuellt handlingsutrymme. Hur hanterar dessa arbetsförmedlare, socialsekreterare och invandrarsekreterare sitt handlingsutrymme i mötet med invandrarklienter? 

I Israel, däremot, har den invandrade befolkningen efter kort tid i landet arbete i nästan samma utsträckning som den övriga befolkningen. Hur kan det komma sig? Finns förklaringen till detta inom de organisationer som ansvarar för invandrarnas första tid i det nya landet?

Jämförelsen visar att invandrare betraktas utifrån stereotypa föreställningar i både Israel och i Sverige. Svensk myndighetsutövning utmärks av en flexibel tillämpning av regelverket och en orientering mot den enskilda klientens behov och önskemål. Den israeliska myndighetsutövningen tar istället utgångspunkt i en mer strikt tillämpning av regelverket och ett tydligare uppdragstänkande. Stereotypa uppfattningar får därför möjlighet att slå igenom i det svenska fallet, men inte i det israeliska. Vad som sker bakom välfärdsstatens dörrar får på så sätt stora konsekvenser för människors levnadsvillkor och livsprojekt.

____
Lästips: ”I dörren står byråkraten.” Artikel av Isabell Schierenbeck i i&m nr 1, februari 2004.