Kundvagnen


 
För att handikapprörelsen
ska nå politisk framgång måste det finnas en kollektiv identitet. Det är en process som aktualiserar också andra in­tressen och maktordningar än de som har med ­kroppars funktionalitet att göra. Den här boken handlar om identitet och rättvisekrav i handikapprörelsen. Hur konstrueras en gemensamma identitet när olika krav ska formuleras? Och vilka erfaren­heter kan ge legitimitet åt organisationens representanter? >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Jämställdhetens pris
Vi svenskar har rykte om oss att vara världens mest jämställda folk. Men hur står det egentligen till i jämställdhetens Sverige? Vad är det som händer när jämställdheten ska förverkligas? >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Urban Markström - Den svenska psykiatrireformen
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 184, isbn 978-91-89140-26-4
 Köp

Den svenska psykiatrireformenDen svenska psykiatrireformen.
Bland brukare, eldsjälar och byråkrater

Urban Markström
isbn 978-91-89140-26-4, 364 sidor

Människor med ett psykiskt funktionshinder ska ha samma möjlighet till gemenskap och delaktighet som andra. Den målsättningen var grunden för den svenska psykiatrireformen som trädde i kraft 1995. De psykiskt funktionshindrades livssituation skulle förbättras med hjälp av effektivare insatser och tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting. Det blev en omdebatterad reform. Kritikerna menar att de psykiskt funktionshindrade riskerar att överges eller hänvisas till en socialtjänst utan nödvändig kunskap. Förespråkarna hävdar tvärt om att utvecklingen är nödvändig för att kunna integrera de psykiskt funktionshindrade i samhället.

I denna bok studeras planeringen och genomförandet av psykiatrireformen samt den historiska utvecklingen på psykiatriområdet, från de stora mentalsjukhusen till dagens situation. Utvecklingen av nya synsätt och arbetsmetoder granskas, liksom den politiska processen bakom psykiatrireformens tillkomst.

* * *

”Det är djärvt att skriva en utvärdering av en så omfattande reform som Psykiatrireformen med så kort perspektiv. Men genom att lägga stor tyngd på beskrivningen av psykiatrin och socialtjänsten decennierna innan reformen trädde i kraft förlängs perspektivet. Därigenom framstår klart reformens huvudproblem - den kom för sent och framtvingades i hast med en rad felbedömningar från regeringen.” (Karl Grunewald, Läkartidningen nr 38, 2003, volym 100.)

”Psykiatrireformen var inget misslyckande trots att kommunerna var oförberedda”
(Karl Grunewald, Dagens Nyheter 2003.04.10)

______
Lästips:
”Lagändring som projekt. Psykiatrireformen i backspegeln”
 av Urban Markström. Artikel i Socialpolitik nr 1/2003.