Kundvagnen


 
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Den svenska manligheten
I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män? Läs mer!
Staden som ideologi
Kiruna är en stad som lever för och av sin gruvbrytning. Under senare tid har Kiruna uppmärksammats därför att den fortsatta malmbrytningen kräver att staden flyttas. Föreställningar och förväntningar som rör staden har blivit synliga.  >>>
Kampen om facket
Under 1970-talet försvagades både den fackliga identiteten och demokratin i det socialdemokratiska partiet. En orsak var ”Rosornas krig”, en annan var genusordningen; männen dominerade facket, medan kvinnor fick allt större inflytande i partiet.  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Urban Markström - Den svenska psykiatrireformen
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 184, isbn 978-91-89140-26-4
 Köp

Den svenska psykiatrireformenDen svenska psykiatrireformen.
Bland brukare, eldsjälar och byråkrater

Urban Markström
isbn 978-91-89140-26-4, 364 sidor

Människor med ett psykiskt funktionshinder ska ha samma möjlighet till gemenskap och delaktighet som andra. Den målsättningen var grunden för den svenska psykiatrireformen som trädde i kraft 1995. De psykiskt funktionshindrades livssituation skulle förbättras med hjälp av effektivare insatser och tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting. Det blev en omdebatterad reform. Kritikerna menar att de psykiskt funktionshindrade riskerar att överges eller hänvisas till en socialtjänst utan nödvändig kunskap. Förespråkarna hävdar tvärt om att utvecklingen är nödvändig för att kunna integrera de psykiskt funktionshindrade i samhället.

I denna bok studeras planeringen och genomförandet av psykiatrireformen samt den historiska utvecklingen på psykiatriområdet, från de stora mentalsjukhusen till dagens situation. Utvecklingen av nya synsätt och arbetsmetoder granskas, liksom den politiska processen bakom psykiatrireformens tillkomst.

* * *

”Det är djärvt att skriva en utvärdering av en så omfattande reform som Psykiatrireformen med så kort perspektiv. Men genom att lägga stor tyngd på beskrivningen av psykiatrin och socialtjänsten decennierna innan reformen trädde i kraft förlängs perspektivet. Därigenom framstår klart reformens huvudproblem - den kom för sent och framtvingades i hast med en rad felbedömningar från regeringen.” (Karl Grunewald, Läkartidningen nr 38, 2003, volym 100.)

”Psykiatrireformen var inget misslyckande trots att kommunerna var oförberedda”
(Karl Grunewald, Dagens Nyheter 2003.04.10)

______
Lästips:
”Lagändring som projekt. Psykiatrireformen i backspegeln”
 av Urban Markström. Artikel i Socialpolitik nr 1/2003.