Kundvagnen


 
Den svenska väljaren
Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röster samma värde. Men vägen fram till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed har personliga egenskaper och erfarenheter också betydelse när vi röstar. Läs mer  >>>
100 år av välfärdspolitik
Klas Åmark har gjort en unik analys av välfärdsstatens framväxt som saknar motstycke i tidigare forskning.  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regerings-kansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. De har stora möjligheter att påverka politiska beslut.  >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Klimatet och välfärden
Vår moderna livsstil bygger på ett kolberoende som styr sättet att organisera både arbete och produktion. I Klimatet och välfärden föreslås en ny svensk modell för industriell om­vandling som leder mot ett fossilfritt svenskt samhälle samtidigt som arbetslösheten ­reduceras.  >>>
Roger Klinth - Göra pappa med barn
Pris: 236,00 kr (222,64 kr)
Artikelnr: 182, isbn 978-1-89140-25-7
 Köp

Göra pappa med barnGöra pappa med barn.
Den svenska pappapolitiken 1960-1995

Roger Klinth
isbn 978-1-89140-25-7, 424 sidor

Trots att möjligheten till pappaledighet har funnits i drygt 30 år, utnyttjas fortfarande merparten av föräldraledigheten av mammorna. Varför är det så? Hur hanteras jämställdhetspolitiska frågor när det är män och inte kvinnor som står i fokus?

I boken Göra pappa med barn får vi följa hur tanken om ett jämställt föräldraskap föddes i det tidiga 1960-talets jämställdhetsdebatt. Den politiska ambitionen att via föräldraförsäkringen åstadkomma ett större manligt engagemang i familjen relateras till åtgärder inom arbetsmarknads- och barnomsorgspolitiken. Var tanken om ett aktivt faderskap möjlig att förena med de idéer som kännetecknade dessa politiska områden?

Kampen kring olika politiska styrmedel har präglat pappaledighetens drygt 30-åriga historia. Vad säger dessa kontroverser om det manliga medborgarskapets politiska villkor? Hur långt har ambitionen att göra jämställda fäder av de svenska männen kunnat drivas utan att hamna i konflikt med andra samhällsintressen?

* * *

"- Det här visar att man måste kvotera föräldraledigheten, tycker Jämo, Claes Borgström. /.../ Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström tror att Roger Klinths avhandling kommer att bli omdebatterad."
(Marie Kennedy, Göteborgs-Posten 2002.11.27)

"Politikerna har inte varit beredda att betala priset för en mer utnyttjad pappaledighet. /.../ ..när makthavarna har satt sig ner och kalkylerat har de sällan varit beredda att betala priset. (Ulla Danné, Svenska Dagbladet 2002.12.02)

"Det talas mycket om den nya tidens krav på jämställdhet och delat ansvar. Men det som står i fokus är egentligen inte mannens frigörelse, barnen, hans partner eller jämställdhet i stort. Socialdemokraternas huvudsyfte med en utbyggd barnomsorg och föräldraförsäkring är att få ut kvinnlig arbetskraft för att öka tillväxten och utjämna ekonomiska klyftor, hävdar Roger Klinth." (Sofie Lycksell, Corren 2002.12.04)

"Den svenska pappapolitiken - med möjlighet till delad föräldraledighet - har funnits sedan 1974. Men fortfarande använder inte mer än 15% av papporna sin möjlighet att vara föräldralediga.
- I grunden tror jag att det handlar om att hela pappapolitiken sitter ihop med en hel samhällsordning. För att ändra på detta krävs nog en förändring av mönster inom familjen och en förändrad syn på föräldraskapet. Föräldraförsäkringen är förmodligen ett ganska trubbigt verktyg för att förändra sådana strukturer, berättar Roger Klinth. (Vetenskapsradion, v. 50, 2002)

"Rätten att vara föräldraledig bör knytas till individen, anser pappaledighetsforskare Roger Klinth. /.../ ...radikaliteten i familjepolitiken tonas ner i tider av ekonomiska bekymmer. Detta var särskilt tydligt i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Nu är statsfinanserna i gott skick och därför borde pappaledigheten ha medvind, trots att det är kris i en del brancher." (Cecilia Jacobsson, Dagens Nyheter 2003.02.13)

”Klinth menar att pappapolitiken hittills varit en fråga utan klar riktning och ideologisk hemvist, men samtidigt en fråga som bär på potentiell sprängkraft. Förmodligen har han rätt, och då väntar fler - kanske mer konfliktfyllda - kapitel i pappapolitikens brokiga historia. För den som vill ha en fyllig bakgrund är Göra pappa med barn väl värd att söka upp.” (Jörgen Andersson, Socionomen nr 4/2003)

______
Lästips: "Maggan mot männen. Forskare sågar Winbergs kvoteringsförslag (Lotta Zachrisson, Aftonbladet 2002.12.02).

”Är inte mannens betydelse för barnet minimal i början?” (Chat med Roger Klinth via Aftonbladet 2003.03.01)

”Barn har rätt till både mamma och pappa”
”Därför ska vi dela på ledigheten”
”Sverige är bäst i världen på barnledigt”
(Artiklar som rör Roger Klinths forskningsresultat, Aftonbladet 2003.03.21)