Kundvagnen


 
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Statssekreterare har
dubbla roller i Regeringskansliet; de är både administrativt ansvariga och politiska rådgivare. Vilka möjligheter har de att påverka politiska beslut?  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären?  >>>
Barndom och migration
Migration är en ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn. Barn utvecklar strategier för att ­hantera sin situation i samband med migrationen. Vilka strategier använder våra mottagande institutioner för att bemöta den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Roger Klinth - Göra pappa med barn
Pris: 236,00 kr (222,64 kr)
Artikelnr: 182, isbn 978-1-89140-25-7
 Köp

Göra pappa med barnGöra pappa med barn.
Den svenska pappapolitiken 1960-1995

Roger Klinth
isbn 978-1-89140-25-7, 424 sidor

Trots att möjligheten till pappaledighet har funnits i drygt 30 år, utnyttjas fortfarande merparten av föräldraledigheten av mammorna. Varför är det så? Hur hanteras jämställdhetspolitiska frågor när det är män och inte kvinnor som står i fokus?

I boken Göra pappa med barn får vi följa hur tanken om ett jämställt föräldraskap föddes i det tidiga 1960-talets jämställdhetsdebatt. Den politiska ambitionen att via föräldraförsäkringen åstadkomma ett större manligt engagemang i familjen relateras till åtgärder inom arbetsmarknads- och barnomsorgspolitiken. Var tanken om ett aktivt faderskap möjlig att förena med de idéer som kännetecknade dessa politiska områden?

Kampen kring olika politiska styrmedel har präglat pappaledighetens drygt 30-åriga historia. Vad säger dessa kontroverser om det manliga medborgarskapets politiska villkor? Hur långt har ambitionen att göra jämställda fäder av de svenska männen kunnat drivas utan att hamna i konflikt med andra samhällsintressen?

* * *

"- Det här visar att man måste kvotera föräldraledigheten, tycker Jämo, Claes Borgström. /.../ Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström tror att Roger Klinths avhandling kommer att bli omdebatterad."
(Marie Kennedy, Göteborgs-Posten 2002.11.27)

"Politikerna har inte varit beredda att betala priset för en mer utnyttjad pappaledighet. /.../ ..när makthavarna har satt sig ner och kalkylerat har de sällan varit beredda att betala priset. (Ulla Danné, Svenska Dagbladet 2002.12.02)

"Det talas mycket om den nya tidens krav på jämställdhet och delat ansvar. Men det som står i fokus är egentligen inte mannens frigörelse, barnen, hans partner eller jämställdhet i stort. Socialdemokraternas huvudsyfte med en utbyggd barnomsorg och föräldraförsäkring är att få ut kvinnlig arbetskraft för att öka tillväxten och utjämna ekonomiska klyftor, hävdar Roger Klinth." (Sofie Lycksell, Corren 2002.12.04)

"Den svenska pappapolitiken - med möjlighet till delad föräldraledighet - har funnits sedan 1974. Men fortfarande använder inte mer än 15% av papporna sin möjlighet att vara föräldralediga.
- I grunden tror jag att det handlar om att hela pappapolitiken sitter ihop med en hel samhällsordning. För att ändra på detta krävs nog en förändring av mönster inom familjen och en förändrad syn på föräldraskapet. Föräldraförsäkringen är förmodligen ett ganska trubbigt verktyg för att förändra sådana strukturer, berättar Roger Klinth. (Vetenskapsradion, v. 50, 2002)

"Rätten att vara föräldraledig bör knytas till individen, anser pappaledighetsforskare Roger Klinth. /.../ ...radikaliteten i familjepolitiken tonas ner i tider av ekonomiska bekymmer. Detta var särskilt tydligt i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Nu är statsfinanserna i gott skick och därför borde pappaledigheten ha medvind, trots att det är kris i en del brancher." (Cecilia Jacobsson, Dagens Nyheter 2003.02.13)

”Klinth menar att pappapolitiken hittills varit en fråga utan klar riktning och ideologisk hemvist, men samtidigt en fråga som bär på potentiell sprängkraft. Förmodligen har han rätt, och då väntar fler - kanske mer konfliktfyllda - kapitel i pappapolitikens brokiga historia. För den som vill ha en fyllig bakgrund är Göra pappa med barn väl värd att söka upp.” (Jörgen Andersson, Socionomen nr 4/2003)

______
Lästips: "Maggan mot männen. Forskare sågar Winbergs kvoteringsförslag (Lotta Zachrisson, Aftonbladet 2002.12.02).

”Är inte mannens betydelse för barnet minimal i början?” (Chat med Roger Klinth via Aftonbladet 2003.03.01)

”Barn har rätt till både mamma och pappa”
”Därför ska vi dela på ledigheten”
”Sverige är bäst i världen på barnledigt”
(Artiklar som rör Roger Klinths forskningsresultat, Aftonbladet 2003.03.21)