Kundvagnen


 
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Par i vetenskap och politik
Äkta par har spelat viktiga roller i svensk politik och vetenskap. I denna bok studeras ett antal par som var verksamma under 1900-talets första hälft. Varför gifte sig dessa personer? Fungerade deras äktenskap som resurs eller hinder i karriären? Läs mer!
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas i ­modern stadsutveckling. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv ­undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
Jessica Lindvert - Feminism som politik
Pris: 215,00 kr (202,83 kr)
Artikelnr: 180, isbn 978-91-89140-23-3
 Köp

Feminism som politikFeminism som politik

Jessica Lindvert
isbn 978-91-89140-23-3, 320 sidor

På vilka villkor bedrivs den svenska jämställdhetspolitiken? Vilken betydelse har begreppet jämställdhet? Hur påverkar det centraliserade svenska styrelseskicket politikens innehåll? Finns det egentligen några politiska kanaler där kvinnorörelsen ges möjlighet att komma till tals?

Detta är några av de frågor som diskuteras i boken Feminism som politik. Barnomsorg och arbetsmarknadsutbildning, som båda är områden där Sverige anses vara ett föregångsland, diskuteras. Men även andra frågor granskas, som till exempel våld mot kvinnor och könsdiskriminering. Den svenska jämställdhetspolitiken jämförs med de kvinnopolitiska ambitionerna i Australien - ett land inom en helt annan välfärdstatstradition där hundratals feministiska byråkrater varit verksamma i policyprocessen. Hur kommer det sig att moderna välfärdsstaters förmåga att stärka kvinnors position som medborgare så starkt begränsas av vilka politiska forum frågorna formas i?

* * *

"Att socialpolitiken har en stark könsaspekt, också när politiken är "könsneutralt" utformad som i Sverige, är en annan viktig aspekt som kommer fram i Jessica Lindverts avhandling!" (Claudia Gardberg, Socialpolitik nr 2/2002)

"Det är lätt att följa resonemanget i denna föredömligt välstrukturerade avhandling." (Catta Torhell, BTJ)

"Lindvert visar att 'jämställdhet' slog igenom snabbt i Sverige: visionär till innehållet, men måttlig. Könsfrågan var inte radikal, men genomsyrade statsförvaltningen. Konceptet blev framgångsrikt." (Heidi Avellan, Sydsvenska Dagbladet 2002.04.10)

"... användbar som hjälp att fundera kring vilka strategier som fungerar inom det politiska systemet. /.../ Lindvert pekar på att arbetsmarknadspolitiken, själva grundvalen för jämställdhetspolitiken, försvagats på senare år. Borde feminister arbeta för att stärka arbetsmarknadspolitiken eller finns det andra strategier? Att få draghjälp av andra frågor är inte nödvändigtvis fel. Det blir problematiskt först om den feministiska analysen försvinner." (Ulrika Lorentzi, Arena april 2002)

______
Lästips:
"Från teknis till politik och feminism." Intervju med Jessica Lindvert (Hanna Grahn-Strömbom, Borås tidning, 19 februari 2002).

"Svensk jämställdhet går inte att exportera." Intervju med Jessica Lindvert (Martin Stuart, Dagens Nyheter, februari 2002).