Kundvagnen


 
Känslan för det allmänna
Vårt samhälle beskrivs ofta som ett slags kontrakt, med ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont?  >>>
Ett Sverige i förändring
Sverige har länge betraktats som ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat. Högerpopulism har fått en bred förankring. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står befinner oss i ett skifte. >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Jämställdhetens pris
Vi svenskar har rykte om oss att vara världens mest jämställda folk. Men hur står det egentligen till i jämställdhetens Sverige? Vad är det som händer när jämställdheten ska förverkligas? >>>
Tanten, vem är hon?
Tanten är oftast en äldre kvinna. Hon är tidlös och evig, överspelad och föråldrad. Att definiera sig själv som tant är inte särskilt populärt, samtidigt som det är ett epitet som kan tillskrivas andra. Men när blir man egentligen tant?  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Anders Lindbom (red) - Den nya bostadspolitiken
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 166, isbn 978-91-89140-17-2
 Köp

Den nya bostadspolitikenDen nya bostadspolitiken

Anders Lindbom (red)
isbn 978-91-89140-17-2, 364 sidor

Under det senaste decenniet har bostadsmarknaden varit turbulent. Det råder bostadsbrist i tillväxtorterna samtidigt som en påtaglig etnisk boendesegregation skapar stora sociala problem. Märkligt nog talas det sällan om bostadspolitik. Har politiken abdikerat från bostadsmarknaden? Hur har det blivit så här?

I boken Den nya bostadspolitiken analyseras de bostadspolitiska förändringarna under 1990-talet. Vilka är den förändrade politikens effekter? Har den politiska debatten och problemformuleringen förändrats?

Författarna har sin bakgrund i olika discipliner: statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, kulturgeografi och historia: Bo Bengtsson, Karin Borevi, Ingemar Elander, Nils Hertting, Hans Lind, Abdul Khakee, Anders Lindbom, Thomas Persson, Eva Sandstedt, Thord Strömberg, Bengt Turner.

* * *

"Från stöd till mjölkko. Anders Lindbom visar i en kommande studie hur svenska politiker kunnat göra vad många andra politiker i västvärlden inte klarat: en radikal nedskärning inom välfärdsområdet. Kring 1990 betalade staten 25-35 miljarder kronor varje år i olika stöd till boendet. Idag har det vänts till sin motsats. Staten tjänar omkring 30 miljarder årligen på bostadsområdet - genom minskade bidrag och ökade skatter. /.../ ... i Sverige har bostadspolitiken monterats ner, slår Lindbom fast. Främst är det statens bidrag till räntekostnaderna på nybyggda hus som minskat radikalt. Budgetåret 1992-93 kostade räntebidragen 32 miljarder kronor. I år beräknas de stanna på knappt 2 miljarder." (Kristina Acksén, Dagens Nyheter 2001-02-21)