Kundvagnen


 
Urban välfärd, effektiv energi
Framtidens städer måste byggas hållbart enligt FNs hållbarhetsmål. Vilka hinder och möjligheter finns i den energi­omställning som väntar den svenska bostads­sektorn? Hur ska vi klara en energi-effektivisering av t ex miljonprogramsområdena?  >>>
Gymnasiet som marknad
Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan blivit en del av en marknad. Gymnasieskolan är särskilt konkurrensutsatt. Hur påverkas elever och anställda av skolans marknads-anpassning? >>>
Transnationella rum
Migranters kontakter med sina tidigare hemländer ger upphov till sociala, politiska, ekonomiska, kulturella aktiviteter som överskrider nationsgränser. Nya perspektiv på internationell migration. >>>
I väntan på asyl
Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner?  >>>
Hela staden
Föreställningen om ett samhälle där alla har rätt till delaktighet och välfärd utmanas idag. Så även grunden för den svenska välfärdsmodellen. Genom olika nedslag i människors vardagsliv undersöker denna bok mötet mellan privat och ­offentligt. Men ­istället för att uppehålla sig vid utpekade problemgrupper eller bostads­områden, analyseras Hela staden.  >>>
Den svenska väljaren
Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röster samma värde. Men vägen fram till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed har personliga egenskaper och erfarenheter också betydelse när vi röstar.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
Anders Lindbom (red) - Den nya bostadspolitiken
Pris: 222,00 kr (209,43 kr)
Artikelnr: 166, isbn 978-91-89140-17-2
 Köp

Den nya bostadspolitikenDen nya bostadspolitiken

Anders Lindbom (red)
isbn 978-91-89140-17-2, 364 sidor

Under det senaste decenniet har bostadsmarknaden varit turbulent. Det råder bostadsbrist i tillväxtorterna samtidigt som en påtaglig etnisk boendesegregation skapar stora sociala problem. Märkligt nog talas det sällan om bostadspolitik. Har politiken abdikerat från bostadsmarknaden? Hur har det blivit så här?

I boken Den nya bostadspolitiken analyseras de bostadspolitiska förändringarna under 1990-talet. Vilka är den förändrade politikens effekter? Har den politiska debatten och problemformuleringen förändrats?

Författarna har sin bakgrund i olika discipliner: statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, kulturgeografi och historia: Bo Bengtsson, Karin Borevi, Ingemar Elander, Nils Hertting, Hans Lind, Abdul Khakee, Anders Lindbom, Thomas Persson, Eva Sandstedt, Thord Strömberg, Bengt Turner.

* * *

"Från stöd till mjölkko. Anders Lindbom visar i en kommande studie hur svenska politiker kunnat göra vad många andra politiker i västvärlden inte klarat: en radikal nedskärning inom välfärdsområdet. Kring 1990 betalade staten 25-35 miljarder kronor varje år i olika stöd till boendet. Idag har det vänts till sin motsats. Staten tjänar omkring 30 miljarder årligen på bostadsområdet - genom minskade bidrag och ökade skatter. /.../ ... i Sverige har bostadspolitiken monterats ner, slår Lindbom fast. Främst är det statens bidrag till räntekostnaderna på nybyggda hus som minskat radikalt. Budgetåret 1992-93 kostade räntebidragen 32 miljarder kronor. I år beräknas de stanna på knappt 2 miljarder." (Kristina Acksén, Dagens Nyheter 2001-02-21)