Kundvagnen


 
Den svenska väljaren
Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röster samma värde. Men vägen fram till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed har personliga egenskaper och erfarenheter också betydelse när vi röstar. Läs mer  >>>
100 år av välfärdspolitik
Klas Åmark har gjort en unik analys av välfärdsstatens framväxt som saknar motstycke i tidigare forskning.  >>>
Krisen i skolan
Svensk skola har utvecklats i en strävan efter att skapa likvärdighet. Utbildning skulle vara en rättighet och en skyldighet och den skulle vara lika för alla. Den skulle leda till en plats i arbetslivet, motverka klasskillnader och underlätta social rörlighet. Under 1990-talet förändrades denna modell i grunden.  >>>
I väntan på asyl
Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner?  >>>
Utbildning, arbete, medborgarskap
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?  >>>
Bortom girigheten
Vilka överväganden får mäklare, bankchefer och finansiella rådgivare att missbruka sin position och lägga beslag på andra människors pengar? Social status har visat sig vara en viktig driv­kraft, liksom rädslan för att berätta om skulder och misslyckade affärer som kan sätta betydelsefulla livsprojekt på spel.  >>>
Metropolit
I det omdebatterade Metropolitprojektet har forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953. Det handlade om att undersöka samhällets sociala skiktning, orsaker till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt att svara på frågan varför vissa klarar sig bättre än andra.  >>>
 

 
Klimatet och omställningen
Staffan Laestadius

Klimatet och omställningen

Klimatförändringarna går allt snabbare. Men vad innebär det egentligen att ta klimat­förändringarna på allvar?
    De människo­skapade klimatförändringarna utmanar vår syn på ­frihet och moral. Föreställningen om den eviga tillväxten, synen på statens roll och på vad som är vänster och höger i ­politiken likaså. Konkreta förslag på åtgärder i en omställning som på allvar vill förändra den negativa utvecklingen behövs. De åtgärder som föreslås i den här boken är bara början.

 

 

 
100% KAMP. Mänskliga rättigheter & kulturarv Mikael Eivergård & Anna Furumark [red]

100% KAMP.
Mänskliga rättigheter & kulturarv

Den här boken handlar om samhälls­förändring: om gårdagens och dagens förtryck, kamper och konflikter. Boken visar hur närvarande och betydelsefulla olika rättighetskamper är och varit för det samhälle vi har i Sverige idag.

Går det att skapa ett samhälle där alla har lika rätt?

 

  

 
Urban välfärd, effektiv energi
Ylva Norén-Bretzer [red]

Urban välfärd, effektiv energi

Framtidens städer måste byggas hållbart. Vilka hinder och möjligheter finns i den energi­omställning som väntar den svenska bostads­sektorn? Hur ska vi klara en energieffektivisering av exempel­vis miljonprogramsområdena? 
   Den teknik som krävs för att klara en energi­effektivisering finns redan. Men energi­omställning är en komplex process som är beroende av politiska beslut, juridisk och ekonomisk kunskap och — inte minst — samverkan med de boende.

  

 
Utbildning, arbete, medborgarskap
Magnus Dahlstedt, Fredrik Hertzberg, Susanne Urban, Aleksandra Ålund [red]
 
Utbildning, arbete, medborgarskap
 
Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor och ett fullvärdigt medborgarskap. Men trots att vårt samhället är mer beroende av kunskap och utbildning än någonsin, är utbildning inte längre en tillräcklig förutsättning för social mobilitet. Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala faktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet?

 

 

Gymnsiet som marknad
Lisbeth Lundahl, Inger Erixon Arreman,
Ann-Sofie Holm & Ulf Lundström

Gymnasiet som marknad

Besluten att främja skolval och öka kommuners och skolors frihet att utforma sina verksamheter har lett till att skolan är en del av en marknad. Marknadsföring har därför blivit en viktig och resurs­krävande ny uppgift för skolorna. Hur påverkas arbetet i skolan av den nya marknadsanpassningen? På vilka sätt bidrar marknadssituationen till en förändring av de anställdas arbete och yrkesidentiteter?